Annons
X
Annons
X

Ingen blir lyckligare av maximal valfrihet

Beslutsångest. Det optimala valet är inte alltid det bästa om du är en så kallad maximerare, som alltid vill välja det bästa. Du funderar över om du trots allt kunde ha gjort ett bättre val. Psykologen Barry Schwartz hävdar att den västerländska valfriheten snarare har blivit en börda än ett privilegium.

ALLA DESSA VAL | DEL 1

Socialdemokraterna eller moderaterna? Gifta sig eller leva som sambor? Comviq eller Telia? Broilerkyckling eller kravmärkt? Bunden eller fast ränta? Gå ur kyrkan eller stanna kvar? Plattskärm eller tjock-tv?
Aldrig förr har valfriheten varit så stor som i dag. I det moderna västerländska samhället förväntas vi medborgare göra individuella val på i stort sett alla livsområden – från utbildning och pensionsförvaltare till klädstil och livsmedel.

Man kan ju tycka att den utökade valfriheten borde förbättra livet för oss. Chansen att hitta något som passar den egna smaken är förstås större om man har 35 brödsorter att välja mellan än om man har två. Och att själv få bestämma vilken gymnasieskola man ska gå i ger förmodligen en större känsla av inflytande, vilket i sin tur ökar det psykiska välbefinnandet.

Rent logiskt borde alltså de ökade valmöjligheterna göra oss lyckligare. Men i själva verket är det tvärtom, menar den amerikanske psykologiprofessorn Barry Schwartz. I sin bok Valfrihetens tyranni hävdar han att den västerländska valfriheten snarare har blivit en börda än ett privilegium.
– Självklart är det bra med en viss valfrihet, men det betyder inte att ännu mer valfrihet är ännu bättre. Blir det för många
alternativ att ta ställning till överväger de negativa effekterna som uppstår i samband med själva valsituationen. En överväldigande mängd valmöjligheter kan leda till oro, stress och missnöje, ja även till depression, säger han i en mailintervju med SvD från det ansedda universitetet Swarthmore College i USA.

Annons
X

En av baksidorna med den stora valfriheten är att det tar tid och kraft att samla in den information som krävs för att man ska kunna göra bra val. På helgerna åker vi i skytteltrafik mellan möbelvaruhusen för att hitta den perfekta trädgårdstolen. Inför pensionsvalet sitter vi uppe sent på kvällarna och sliter vårt hår för att försöka förstå vilken av de hundratals fonderna som har den bästa framtidsutsikten. Och under föräldraledigheten springer ambitiösa storstadsmammor och pappor som tättingar mellan
olika förskolor för att hitta det dagis som ger just deras barn den bästa pedagogiska miljön.
– Det är få som ser informationssamlande inför olika valsituationer som något givande tidsfördriv. För de flesta tar det värdefull tid från sådant som verkligen skulle ge dem tillfredställse i
livet, exempelvis att umgås med familj och vänner, säger Barry Schwartz.

Men varför kan vi inte bara ignorera vissa av valmöjligheterna?
– I teorin skulle vi kunna göra det och få enklare liv, men för de allra flesta är det svårt att diciplinera sig och hålla fast vid ett sådant förhållningssätt. Människor dras till valmöjligheter som nattfjärilar till ljuset.
Och enligt Barry Schwartz är det inte så konstigt. Vi överfalls dagligen av reklam som lockar med nya spännande produkter och tjänster. Som de sociala människor vi är, jämför vi oss dessutom ständigt med andra. Och vem vill ha den tråkigaste mobilsignalen, de alldagligaste kläderna eller de mest ointressanta semesterminnena?
– Rent evolutionärt kan det också ha varit gynnsamt att vara öppen för alla tillgängliga valmöjligheter. I ett visst skede under vår utveckling var det antagligen en bra egenskap som bidrog till individens överlevnad. Sedan dess är vi människor utrustade med den förmågan – trots att det i dag inte är lika fördelaktigt eftersom det blir alldeles för många val att ta ställning till, säger Barry Schwartz.

Efter att ha rusat runt mellan olika affärer, hört sig för i bekantskapskretsen, läst konsumentartiklar och gjort prisjämförelser på nätet gäller det sedan att kunna utvärdera uppgifterna på ett objektivt sätt – vilket inte heller är helt enkelt.
Ett problem är att vi lätt låter oss styras av fel källor. Forskare har bland annat kommit fram till att målande och personliga berättelser gör djupast intryck på oss. Även om Råd & Rön efter ingående tester av kaffebryggare har kommit fram till att en viss modell är bäst, styrs vi mer av kollegan som livligt berättar om hur deras bryggare av samma märke brakat ihop förra veckan. Att han eller hon kanske haft oturen att få ett måndagsexemplar – medan konsumenttidningen troligtvis har gjort ganska ingående tester – bortser vi ofta ifrån.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En annan sak som riskerar att lägga krokben för oss i valsituationer är bristande självkännedom. Särskilt svårt verkar det vara att förutspå i dag vilka behov vi kommer att ha i morgon. I USA har forskare bland annat gjort experiment med collegestudenter som fått välja vilket tilltugg de skulle tilldelas mellan föreläsningspassen under en treveckorsperiod. Halva gruppen fick välja i förväg för hela perioden och eftersom de trodde att de skulle tröttna på att äta salta pinnar varje vecka, valde de flesta att variera tilltuggen. Den andra halvan av gruppen fick välja snacks i samband med den aktuella föreläsningen. Av dem valde en majoritet glatt samma tilltugg vecka efter vecka – utan minsta tanke på att det skulle bli tjatigt.

    Ytterligare en risk med dagens näst intill oändliga valmöjligheter är att människor drabbas av beslutsångest och blir så paralyserade att de helt avstår från att göra medvetna val. Sannolikheten för att detta ska inträffa ökar tydligt med antalet tillgängliga alternativ, visar forskning. I ett experiment ställde några forskare ut 24 marmelader av god kvalitet på ett provbord utanför en affär. Kunderna fick provsmaka och erbjöds sedan en dollar i rabatt om de köpte en burk marmelad. Någon dag senare ställde forskarna bara ut sex olika marmeladsorter. Vid en jämförelse visade det sig att det större utbudet drog till sig fler kunder, men bara 3 procent köpte någon marmelad. När det bara fanns sex olika alternativ att välja mellan köpte hela 30 procent av de
    potentiella kunderna en burk.

    – Många människor känner sig plågade av att behöva välja bara ett alternativ när de har så många lockande möjligheter framför sig. Om de efter mycket möda lyckas bestämma sig för ett alternativ har de ofta hunnit bygga upp så höga förväntningar att de ändå blir lite besvikna. Eftersom vi i vårt individualistiska samhälle förväntas ta personligt ansvar för alla våra val, förebrår och skuldbelägger de sig själva för att ha valt fel alternativ. För att slippa att drabbas av detta väljer många att helt avstå ifrån att välja, säger Barry Schwartz.

    Och vad är problemet med det?
    – Om valen gäller marmelad är det kanske inte så avgörande, men om du lever i ett samhälle där dina livsvillkor verkligen påverkas av dina egna val är det ett stort problem.
    – I USA är det ett större bekymmer än i Europa eftersom vi gör så skamligt lite för att förse våra medborgare med livets nödvändigheter, oberoende av vilka individuella val de har gjort. I samhällen med mer humana skyddsnät betalar individen inte ett lika högt pris för oförmågan att fatta beslut.
    Hur väl vi klarar av att hantera livets alla valsituationer hänger mycket ihop med vår personlighet, menar Barry Schwartz. Även om de flesta av oss svär emellanåt över alla val vi tvingas ta ställning till, är det allra svårast för de så kallade maximerarna. De är personer som hela tiden drömmer om att göra det perfekta valet och som lägger ner mycket tid och energi på sökandet efter det.

    Tyvärr leder dock deras ansträngningar sällan till någon större tillfredsställelse. När de efter mycket vånda äntligen bestämt sig för ett visst alternativ, plågas de ändå av tanken att det kanske finns något ännu lite bättre som de ännu inte har upptäckt.
    Även om maximerare rent objektivt kanske gör bättre val (finare lägenheter, bättre arbeten, bättre fondavkastning ...), visar psykologiska tester att de subjektivt mår sämre än människor som nöjer sig med alternativ som är ”bra nog”. Personer med höga maximeringstal (se faktaruta) känner bland annat mindre tillfredställelse med livet och är mer nedstämda.

    – Frågan är om de här personerna är maximerare från början eller om det är samhället som gjort dem sådana. Om det är samhället – vilket jag misstänker – gör de utökade valmöjligheterna inte bara att människor som är maximerare blir olyckliga, utan det förvandlar också ”bra nog-människor” till maximerare.

    Annons
    Annons
    X
    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X