X
Annons
X
Gäst

Mats Johansson (1951–2017): Inför Sälenkonferensen: Läs nya Natobloggen!

Är du gemenskapare eller utanförskapare? Nya Natobloggen ger fakta och argument.

Hur farligt kan det vara att samarbeta med socialdemokrater som Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, för att tillsammans med våra grannar i Europa stärka försvarsgemenskapen?
Hur farligt kan det vara att samarbeta med socialdemokrater som Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, för att tillsammans med våra grannar i Europa stärka försvarsgemenskapen? Foto: HEKTOR PUSTINA / TT NYHETSBYRÅN

Natobloggen heter en ny källa till kunskap på nätet. Sedan någon dag finns nu en sida som samlar fakta om den europeiska försvarsgemenskapen och argument för ett svenskt medlemskap i densamma.

Bland skribenterna märks ledande säkerhetsanalytiker som förre Moskva-ambassadören Tomas Bertelman, statlig utredare av Sveriges försvarssamarbeten 2014, samt försvarsveteraner som Karlis Neretnieks och Bo Hugemark. Redaktörer är tankesmedjan Frivärlds förre chef Stefan Olsson och Aaron Korewa, Ukrainabevakare i Atlantic Council.

När den svenska säkerhetspolitiska eliten nu samlas i Sälen för tre dagars överläggningar i organisationen Folk och försvars regi står inte medlemskapsfrågan på dagordningen men det skulle förvåna om inte Nato ändå sätter sin prägel på samtalen kring kaffeborden i pauserna.

Annons
X

Frågan om arméns kängor är förvisso central för återuppbyggnaden av det svenska försvaret men på sikt är det ändå större linjer som skulle behöva dras upp i den fortsatta debatten om hur vårt land bäst kan värnas: i gemenskap med våra grannar eller i utanförskap, utlämnade åt ryska intressen?

Opinionen svänger fram och tillbaka, som opinioner brukar. Vi är ännu långt från den kristallisering av opinionsläget som Tingsten kallade en mogen och avgjord debatt; som flera mätningar de senaste åren visar är läget öppet och bakom de enkla siffrorna för "ja" och "nej" döljs intressanta skiftningar för partistrategerna att analysera. För det är ju där frågan hamnar med eller mot aktörernas vilja, hos de politiker som till slut ska avgöra medlemskapsfrågan.

Det tycks långt dit. Det vore bra om ledande politiker i alla partier började argumentera i frågan och aktivera sina respektive nätverk i ett löpande samtal med medborgarna om hur det yttre försvaret av våra gränser ska kunna tryggas när försvarsorganisationen inte matchar den ryska upprustningen och hoten mot vår nära omvärld – och när försvarsbudgeten är otillräcklig för framtida behov.

Hanteringen av den andra stora säkerhetsfrågan – hur våra gränser och system tryggas vid stora folkströmmar till vårt land – är inget föredöme. Tystnad löser sällan komplicerade politiska problem. Det är lätt att inse sprängkraften även i Natofrågan i den rödgröna regeringen, särskilt som den snart ska hantera nog så viktiga frågor om värdlandsavtal med Nato och ny försvarsmaterielexportlagstiftning.

Men det är för att leda landet vi har en regering. Även förändringarna på det säkerhetspolitiska området understryker behovet av en stabilare ledning över blockgränsen. En sådan behöver en ny karta att orientera efter, 1900-talsversionens neutrala topografi speglar inte längre terrängen.

Ett steg på vägen till en ny verklighetsbeskrivning vore om ambassadör Bringéus i sin pågående utredning om försvarssamarbeten, en fortsättning på den Bertelmanska från 2014, kunde bana väg för en gemensam analys av behoven tillsammans med Finland, där Natooptionen hålls levande som ett öppet alternativ, inte som i Sverige avfärdas i varje officiell deklaration.

MATS JOHANSSON är ordförande i den utrikespolitiska tankesmedjan Frivärld.

Lästips! Finlands ÖB Jarmo Lindberg uttalade sig vid nyår (i Keskisuomalainen 31/12 2015) om läget inför 2016, bland annat om underrättelsebehoven:

"Det ändrade säkerhetsläget förutsätter en snabbare reaktionsförmåga än tidigare. Militära underrättelsetjänstens uppgift är att förvarna om ett militärt hot skulle riktas mot vårt land. Den pågående digitaliseringen av försvarsmakten påverkar även ledningen. Vi har inte längre möjlighet att komma åt militär underrättelseinformation genom att använda traditionella metoder.

En reform av underrättelselagstiftningen skulle göra det möjligt för vår militärunderrättelse att följa de utländska myndigheternas informationsflöde. Därigenom kunde vi åter ha möjligheten att förvarna. Det är önskvärt att vi följer den allmänna europeiska standarden inom detta område."

Läs även

Annons
Annons
X
Annons
X

Hur farligt kan det vara att samarbeta med socialdemokrater som Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, för att tillsammans med våra grannar i Europa stärka försvarsgemenskapen?

Foto: HEKTOR PUSTINA / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X