”Inflationsmålet ökar riskerna i ekonomin”

Foto: Jessica Gow/TT

Penningpolitiken i Sverige har under de senaste åren varit alltför expansiv och ökat riskerna för finansiella obalanser. Inflationsmålet i dess nuvarande form har överlevt sig självt, skriver Anders Palmér, tidigare prognoschef på finansdepartementet och chefstrateg på Första AP-fonden.

Under strecket
Publicerad
Annons

Den svenska penningpolitiken har styrts av ett inflationsmål i 25 år. Målet bygger i grunden på konsumentprisindex. Andra priser i ekonomin tar man inte hänsyn till, exempelvis på bostäder, kommersiella fastigheter, finansiella tillgångar med mera. Det rör sig alltså om ett mål som är begränsat till vissa prisförändringar.

Syftet när inflationsmålet infördes var att få ned den skadligt höga inflationen, som under lång tid plågat såväl Sverige som många andra jämförbara länder. En nivå på 2 procent bedömdes vara lämplig. De valda politikerna ansågs vara alltför frestade att hålla för låg ränta i syfte att stimulera ekonomin. Oberoende experter ansågs bättre lämpade att ansvara för penningpolitiken. En självständig centralbank, som inte fick ta instruktioner, blev normen. Penning- och finanspolitiken behövde inte koordineras.

Annons
Annons
Annons