Inflationen kan bli ännu lägre

Den svenska inflationen är nästan lägst i Europa. Vi står inför en vår då prisökningstakten kommer att ligga i närheten av noll och vissa månader kanske rentav på minus.

Under strecket
Publicerad
Annons

Lördagsanalys | Prisökningar
Kraven på att Riksbanken ska sänka sin styrränta kommer inte att försvinna. Men det är inte bara i Sverige som inflationsnivån sjunkit kraftigt under senare år. Den globala inflationen har fallit från 30 procent till 4 procent mellan 1993 och 2002.
I Sverige var inflationen under 70- och 80-talen ofta uppåt 10 procent årligen med toppar på drygt 15 procent 1980 och drygt 13 procent så sent som 1991. Mellan 1994 och 2003 sjönk prisökningstakten från 5 procent till 2 procent. Sedan har inflationen blivit ännu lägre och legat mellan 0 och 1 procent.
Nedväxlingen i prisökningstakten beror i Sverige och resten av EU, till att börja med, på det ramverk som skapades inför bildandet av den europeiska monetära unionen. Hårdare budgetkontroll, bättre koll på statsskulden och i Sveriges fall utgiftstak, självständig riksbank och inflationsmål.

Resultatet blev en inflation under kontroll och på låg nivå. Vad som sedan hänt är att inflationen, bland annat i Sverige, sjunkit
ytterligare.
Orsakerna är många och experterna tvistar om de är bestående.
Globaliseringen är en viktig faktor. Den innebär ökad konkurrens från nya låglöneländer och pressar gamla producentländer - som Sverige - till ökad produktivitet.
En annan faktor, som ekonomer både i USA och Sverige fört fram, är it-investeringarna från slutet av 1990-talet. Investeringar som på bred front betytt förenklade administrativa rutiner och ökad snabbhet vilket bidragit till höjd produktivitet.
Både riksbankschef Lars Heikensten och vice riksbankschef Kristina Persson (bland annat i ett tal i april 2004) har upprepade gånger beskrivit hur globaliseringen, strukturella förändringar och centralbankernas penningpolitik påverkat inflationen.

Annons
Annons
Annons