Annons
X
Annons
X

”Underskatta inte industrins betydelse”

Från tid till annan framförs uppfattningar att industrin inte länge spelar en väsentlig roll i den svenska ekonomin. Inget är mera felaktigt – industrin sysselsätter fortfarande omkring 850 000 personer, enligt en ny rapport, skriver Per Hidesten och Mats Kinnwall, Industriarbetsgivarna.

Stabila och långsiktiga planeringshorisonter är nödvändiga för industrins kapitalintensiva investeringar, skriver Per Hidesten och Mats Kinnwall,  Industriarbetsgivarna.
Stabila och långsiktiga planeringshorisonter är nödvändiga för industrins kapitalintensiva investeringar, skriver Per Hidesten och Mats Kinnwall, Industriarbetsgivarna. Foto: Lars Pehrson (Arkiv 2014)

DEBATT | SYSSELSÄTTNING

Industriarbetsgivarna har analyserat nyutkommen statistik från Statistiska centralbyrån gällande sysselsättning och produktion i industrin. Den visar att industrin sammanlagt sysselsätter omkring 850 000 personer. Statistiken visar också att svensk basindustri fortfarande sysselsätter 180 000 personer och är unik när det gäller indirekt sysselsättning: för varje jobb i basindustrin skapas nästan två nya jobb i andra branscher. 

Låt oss först slå fast att Sverige fortfarande är en mycket stark industrination. Inom industrin stöter vi ofta på fördomar om att industrin skulle vara en historisk kvarleva och en sektor vars betydelse succes­sivt minskar i dagens samhälle. Detta är felaktigt och vi menar att de här fördomarna i många fall base­ras på okunskap och en direkt föråldrad bild av vad industrin de facto består av. De senaste decennierna har svensk industri genomgått en strukturomvandling och gränsen mellan vad som är industri- och tjänsteproduktion har suddats ut. Industrins tjänste­leverantörer svarar numera för nästan två tredje­delar av sysselsättningen bland industrins leveran­törer i Sverige. 

Svensk industri ligger i framkant när det gäller hållbarhet.

Annons
X

Det är uppenbart att industrin – även basindustrin – nuförtiden har ett mycket högt tjänsteinnehåll i sina produktionsprocesser. Ofta består industrin av ett nätverk av både tillverkande och tjänsteproducerande företag. Detta gäller inte minst avancerad produktion som teknik- och it-tjänster, eller den forskning och utveckling som oftast bedrivs utanför industriföretagens väggar, men som är direktrelaterad till verksamheterna inom industrin. Svensk industri ligger i framkant när det gäller hållbarhet och att ta fram nya digitala lösningar, ny design och ny teknik. Och i den här verksamheten möts självklart både varu- och tjänsteproduktion.

Dessutom köps många av de tjänster som tidigare sköttes internt i industriföretagen numera in från utomstående tjänsteföretag – det gäller allt från fastig­hets­skötsel och ekonomihantering till städtjänster. Det innebär att vissa arbetstillfällen därmed har flyttats från industritillverkning till tjänsteverksamhet i stati­stiken, trots att uppgifterna fortfarande är desamma.

Vi menar därför att det är en grov överdrift att påstå att industrin skulle vara på tillbakagång. Industrin i Sverige står fortfarande för nästan vart tredje jobb och nästan en tredjedel av förädlingsvärdet i näringslivet. Ser man till svensk ekonomi som helhet så motsvarar det nästan vart femte jobb och nästan 20 procent av förädlingsvärdet totalt sett.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi skapar jobb i hela landet – från Kiruna och ­Luleå i norr till Växjö och Trelleborg i söder. Vi står för en betydande del av de skatteintäkter som finansierar skola, vård och omsorg och vi bidrar till tillväxt i hela landet. Men ska svensk industri fortsätta utvecklas, ja då behövs gynnsamma konkurrensförutsätt­ningar.

    För det första måste industrins betydelse tyd­ligare beaktas både i politiskt beslutsfattande och i myndigheters beslutsprocesser. En hel del av de investeringar som svenska företag har gjort utomlands hade i stället kunnat ske i Sverige.

    För det andra behövs en kostnadskontroll. Den globala konkurrensen är knivskarp. Tillgången till teknik och kompetens är i stort sett densamma över hela världen och industrins kostnader i Sverige kan inte öka mer än i omvärlden. Ett obestritt faktum är att under flera år har arbetskraftskostnaderna i Sverige stigit med 0,3–0,5 procent mer per år än i våra viktiga konkurrentländer.

    För det tredje behövs långsiktiga spelregler, då stabila och långsiktiga planeringshorisonter är nöd­vändiga för industrins kapitalintensiva investeringar.

    Det är hög tid att industrins betydelse uppmärksammas och prioriteras. Med rätt förutsättningar kan svensk industri fortsätta växa, vara konkurrenskraftig och skapa fler jobb i Sverige.

    Per Hidesten

    vd Industriarbetsgivarna

    Mats Kinnwall

    chefekonom Industriarbetsgivarna 

    Per Hidesten och Mats Kinnwall, Industriarbetsgivarna Foto: Håkan Flank
    Annons
    Annons
    X

    Stabila och långsiktiga planeringshorisonter är nödvändiga för industrins kapitalintensiva investeringar, skriver Per Hidesten och Mats Kinnwall, Industriarbetsgivarna.

    Foto: Lars Pehrson (Arkiv 2014) Bild 1 av 2

    Per Hidesten och Mats Kinnwall, Industriarbetsgivarna

    Foto: Håkan Flank Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X