Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Första Mose­boken, Genesis Imponerande skapelse

Foto: ILL: ROBERT CRUMB

Första Mose­boken, Genesis

Författare
Genre
Övrig
Förlag
Karthago

Serier

Vad får man om man korsar 60-talsserien ”Fritz the Cat” med Bibeln? Svaret är långt ifrån givet, men den kultförklarade seriens tecknare Robert Crumb har i varje fall, tämligen otippat, 2009 publicerat ett mastodontverk: ”Första Moseboken, Genesis”. Anledningen är enkel: Bibelns första bok har påverkat vårt västerländska ”kollektiva medvetande” – vår kulturhistoria om man så vill – på ett så genomgripande sätt att dess berättelser framstår som ofrånkomliga. Berättelserna om hur Gud skapade himmel och jord, om hur Adam och Eva fördrevs ur paradiset, hur Kain dräpte Abel och hur Abraham var nära att offra sin son Isak på Guds befallning – för att bara nämna några – har lämnat stoff åt århundraden av fromma och mindre fromma skildringar av människans predikament.

Crumb, som gjort sig ett namn som tecknare av ett mer alternativt slag, hade ursprungligen föresatt sig att göra en parodi på berättelsen om Adam och Eva.

Men Bibelns språk fängslade honom till den grad att han ändrade inriktning på sitt projekt som sedermera tog fem år att fullborda. Med hjälp av den klassiska engelska översättning som kallas King James, men även moderna judiska översättningar och forskning av allehanda slag, levererar Crumb en grafisk version av Första Moseboken som vill vara ”bokstavlig”, alltså trogen sitt ursprung. För Crumb är visserligen Bibeln människors ord och inget annat, men i själva strävan att vara saklig vinner hans tolkning en avsevärd styrka. Till skillnad från andra, moderniserade versioner av Bibeln som serie lägger inte Crumb till eller drar ifrån något. Han förklarar inte, men förklarar heller inte bort.

Annons
X

Jag skall erkänna att jag närmade mig Crumbs illustrerade Första Mosebok närmast som en ploj. Men jag bedrog mig, och att avfärda den som effektsökeri vore att missa hur seriöst Crumb gått tillväga. Ta till exempel de vindlande släktlängder man finner i Första Moseboken, kapitel 36 och 46 och som förmodligen mer än en bibelläsare snabbt bläddrat förbi. Det gör inte Crumb. Istället har han sorgfälligt, och med ett vaket öga för variation, visat hur vi kan föreställa oss Rubens söner Hanok, Pallu, Hesron och Karmi. Eller så infrias, som ett annat exempel, omslagets litet kittlande brasklapp om att ”ingenting är utelämnat” genom en grafisk framställning av hur Lots två döttrar förför sin far genom att supa honom full. Det betyder inte att Crumb blir spekulativ utan snarare att hans bokstavliga framställning är just mer bokstavlig än många förment ”bibeltrogna” tolkningar. Första Moseboken framställs i all sin brutalitet men också sin närhet. Den blir en text (och bild) att kämpa med, likt Jakobs kamp med Herren vid Jabboks vad (kapitel 32), inte att apa efter.

En enda invändning har jag mot Crumbs iscensättning, nämligen valet att avbilda Gud som en judisk patriark med långt hår och vitt skägg. Även om det finns visst fog för ett sådant val (och Crumbs bilder är också här fantastiska) skulle det stöta på problem om Crumb hade fortsatt till bildförbudet i Andra Moseboken 20:4, att inte göra någon avbild av något i himlen eller på jorden. För den judiska – men också för den kristna och muslimska – traditionen har detta inneburit att Gud är något bortom det man kan göra sig en föreställning om. Visserligen måste man använda sig av mänskliga föreställningar för att tala om Gud, men man får inte förväxla dessa med själva den gudomliga verkligheten. Det finns alltså i Bibeln själv en stor återhållsamhet med framställningen av Gud – en återhållsamhet som hade varit intressant att ta del av i serieform.

Jag skulle kunna nämna flera favoritscener, men stannar för en: Jakobs vision av himlastegen från kapitel 28 där Guds änglar går upp och kommer ned. Mot en stjärnklar himmel ser vi en Jakob vars ansikte lyser av pur förvåning inför det storslagna sceneriet.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Första Moseboken kan som bekant läsas på många sätt. Crumbs serieversion påminner oss om att den aldrig får bli något mindre än en samling gripande berättelser.

    Ola Sigurdson

    Annons
    Annons
    X
    Foto: ILL: ROBERT CRUMB Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X