Annons
X
Annons
X

Träning gör gott ända ner på cellnivå

Danska professorn Bente Klarlund Pedersen kallar åldrade immunceller ”senila”. De är förvirrade och har svårt att hitta rätt i kroppen när de ska bekämpa bakterier som anfaller. Bästa försvar: Motion. Forskaren Rickie Simpsons nya studie visar att vältränade personer har färre dysfunktionella celler i sitt immunsystem.

I FORM

Bente Klarlund Pedersen är professor, forskare och löpare. Nästan varje dag joggar hon en tur Köpenhamn. På söndagarna skriver hon krönikor om hälsa och svarar på medicinska frågor i danska tidningen Politiken. Så sent som i förrgår, på Lucia- dagen, skrev hon om maratonlöpning och hävdade att löpare som ofta springer långt är exceptionellt friska. Det visar en studie som hon och hennes forskargrupp gjort nyligen. Det är dags att avliva myten om att det är farligt att springa så mycket, menar hon.

Det verkar som om professor Klarlund lever som hon lär. Vid sidan av löpningen är hon en internationellt känd forskare vid Centrum för inflammation och metabolism vid Rigshospitalet i Köpenhamn och har i många år forskat om immunsystemet.

Immunsystemet kan till och med bli senilt, förklarar Bente Klarlund Pedersen. Förvirrade gamla immunceller är inte lika på hugget som unga pigga när kroppen drabbas av en infektion. De unga storätarcellerna som ska förinta bakterierna tar den raka vägen medan de äldre inte hittar lika bra.

Annons
X

–Detta innebär att de kommer att bli försenade och bakterierna som fördubblar sig var tjugonde minut hinner bli långt fler i den äldre kroppen än i den yngre.

Det är inte skillnad på unga och äldre vad gäller storätarcellernas förmåga att sluka bakterier, men när det gäller resan till bakterien är det stor skillnad, förklarar Bente Klarlund Pedersen, som inhämtat pinfärsk kunskap om detta på en internationell kongress i Oxford tidigare i år.

På samma kongress presenterades resultaten av djurförsök i vilka man hade tränat möss på löpband. Motionen hade stärkt deras immunsystem och djuren fick en snabbare sårläkning. Man har dock inte gjort försök på människor vad gäller sårläkning.

–Man skjuter de åldersrelaterade sjukdomarna framför sig om man tränar. Det som sker med åldern är att många får en tilltagande kronisk inflammation. Den är en väsentlig aktör vid utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer och inte minst demens. Alla dessa hör ihop med kronisk inflammation.

Om man är regelbundet fysiskt aktiv så kan man minska inflammationen. Fysisk aktivitet är anti-inflammatorisk. Att träna är ett viktigt sätt att förebygga kronisk sjukdom, förklarar Bente Klarlund Pedersen

En annnan forskare som studerat skillnaden i immunsystemet hos äldre som tränar och de som inte gör det är forskaren Rickie Simpson vid universitetet i Houston, Texas. I somras publicerade han en studie i vilken han konstaterar att de som har många ”gamla trötta” T-celler i immunsystemet har svårare att bekämpa infektioner. Antalet ”trötta” celler ökar med åldern hos alla, men vältränade personer – oavsett ålder – har färre än de som inte tränar. Studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Brain, behaviour and immunity baserades på mätningar av 102 friska män.

–Män ackumulerar mer av de här åldrade T-cellerna än kvinnor, det vet vi. På många sätt tycks kvinnor åldras bättre än män. Varför vet vi inte riktigt ännu. Både stress- och könshormoner spelar roll. Vi har fler frågor än svar vad gäller den saken, säger Rickie Simpson.

En annan fråga forskarna ställer sig är förstås vad som händer om man har varit inaktiv i hela sitt liv och börjar träna sent. Kan det stoppa processen? De har inte tittat på det ännu, men ska snart starta en så kallat longitudinell studie i vilken de följer personer under en längre tid.

Hör antalet dysfunktionella celler ihop med risken för inflammation i kroppen?

–Ja, de som är otränade och har många dysfunktionella celler får lättare inflammationer. För att beskriva det här fenomenet säger vi forskare ibland ”inflammaeging”, en kombination av orden inflammation och ageing, åldrande.

Har något förvånat dig särskilt mycket i den här studien?

–Jag trodde att träning skulle ha effekt på immunsystemet, men jag trodde inte att den skulle vara så stark som den var. Att vara vältränad verkar vara mer betydelsefullt än hur gammal man är för att bestämma hur många dysfunktionella celler man har, säger Rickie Simpson som själv tränar mycket och före forskarkarriären var med i skotska landslaget i duathlon (cykling och löpning).

I Kalifornien finner vi forskaren Suzi Hong som förbereder 2012 års världskongress i psykoneuroimmunologi som ska hållas i San Diego i juni. Hon har skrivit en forskningskommentar om Rickie Simpsons studie och ställer frågan: Kan vi jogga oss till ett immunsystem som ser yngre ut?

Hon vill inte svara ja med säkerhet, men menar att det här är ett steg på vägen att förstå varför träning är så bra för oss. Hur våra immunsystem ser ut beror på vilken sorts infektioner eller sjukdomsepisoder vi har upplevt, vilken miljö vi levt i, men den här studien visar att en av de viktiga faktorerna verkar vara vilken fysisk form vi är i.

–När man blir äldre blir också immunsystemet äldre och det finns vissa markörer som man kan titta på för att konstatera hur gammalt immunsystemet är, förklarar Suzi Hong.

Om man samlar en grupp människor, 60-70 år gamla, har några en 50-årings kropp och andra en 80-90-årings. Alla åldras olika.

Det som får en psykoneuroimmunologiforskare som Suzi att gå igång är att man inte vet vilken den underliggande mekanismen är. Själv använder hon träning som förklaringsmodell för att titta på samspelet mellan hormon- och immunsystemet.

Kroppens svar på träning är i stort sett detsamma som vid stress. Hjärtat pumpar fortare, pulsen höjs, musklerna spänns, man svettas. Alla de här svaren styrs av sympatiska nervsystemet som aktiveras vid både psykisk och fysisk stress och som förbereder kroppen för fysisk aktivitet. Ett perfekt system när vi skulle jaga föda och akta oss för anfallande djur. Man skulle kunna säga att vi är gjorda för att må bra av akuta stressituationer.

–Fysisk träning ger typisk stressrespons. Kroppen hjälper hjärnan att göra sig redo för strid, den sänder signaler till hjärtat, huden, hela kroppen. För att springa eller fajtas så blir kroppen redo. Hjärtat måste slå hårdare för din kropp behöver mer energi och mer blod. Alla dessa svar är mycket hälsosamma, säger Suzi Hong.

En mycket viktig skillnad mellan akut stress och träning är återhämtningen. Att träna ofta är också väsensskilt från att ofta vara stressad eftersom träningen inte är förenad med oro. Kanske finns svaret på varför kroppen tycker så mycket om fysisk aktivitet här. Vi är byggda för att fajtas eller fly, för att bli stressade, springa och sedan lugna ner oss.

I vilket fall som helst tycks det som om immunsystemet uppskattar någon form av aerobisk träning som raska promenader, löpning, cykling eller liknande tre-fyra gånger i veckan. Eller kanske en maratontur om man gillar att lägga sig på den nivån.

Läs mer om träning på Maratonbloggen

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X