Annons

Idyllen är Jirlows protest mot eländet

Lennart Jirlow är en av Sveriges mest populära och framgångsrika nu levande konstnärer. Hans målningar står högt i kurs på auktioner, och färgglada affischer från kock-VM, restauranger eller utställningar finns vitt spridda i svenska hem. Ändå är det många som rynkar på näsan inför Jirlow. För snällt, ytligt och falskt idylliskt, tycker man.

Publicerad
Lennart Jirlow trivs i Paris, ”I Paris är det praktiskt att vara, nära till affärer där jag kan köpa färg. Och så finns det dessa små bistroer med människor, som jag har skildrat mycket. Det är som en separat värld”, säger han.
Lennart Jirlow trivs i Paris, ”I Paris är det praktiskt att vara, nära till affärer där jag kan köpa färg. Och så finns det dessa små bistroer med människor, som jag har skildrat mycket. Det är som en separat värld”, säger han.

Lennart Jirlow själv tycker inte alls att hans måleri är idylliskt. Han pekar på ensamheten och melankolin i figurer och motiv.
Man ser det i blicken på bagare, ensamma gäster vid bistrobord, barägare, ja även i hans porträtt av scenproffs som Karl Gerhard, Charles Trenet eller Jarl Kulle. Han skildrar bakgårdar och miljöer där människor arbetar hårt, men de verkar glättiga därför att färgerna är starka.
– Jag är inte gladare eller ledsnare än andra, livet är ju en berg- och dalbana, svarar Jirlow. Och se på Carl Larsson. I alla tavlor ser man den lyckliga människan med en fin familj. I själva verket var han en djupt olycklig man som aldrig var hemma, konstaterar Jirlow.
Jirlow påstår till och med att han är en protestmålare, fast med omvända uttryck:
– Jag tror att en vänlig handling i en tavla föder andra vänliga handlingar. På så sätt är mina tavlor en protest – mot allt elände i världen!

Lennart Jirlow trivs i Paris, ”I Paris är det praktiskt att vara, nära till affärer där jag kan köpa färg. Och så finns det dessa små bistroer med människor, som jag har skildrat mycket. Det är som en separat värld”, säger han.

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons