Annons

Idrottsföreningar ska inte ses som företag

Allt fler väljer att idrotta och vara fysiskt aktiva antingen på egen hand eller i privata verksamheter i stället för i idrottsföreningar. Vi måste diskutera och dra slutsatser om hur vår verksamhet ska kunna leva upp till vad människor vill ha idag och och imorgon. Det skriver Karin Mattsson Weijber och Birgitta Ljung, Riksidrottsförbundet.

Publicerad

Svensk idrott står inför stora utmaningar. Föreningsidrotten formades för över 100 år sedan, i ett helt annat samhälle än det vi ser omkring oss idag. Det betyder att också människors attityder, önskemål och behov förändrats sedan dess. Den tekniska utvecklingen är påtaglig. Kommersialisering, individualisering, en åldrande befolkning, nya kommunikationsmönster och former för engagemang är några andra exempel på utvecklingstendenser som påverkar idrotten. Men också ett ökat intresse för fysisk aktivitet, fortsatt starkt ideellt engagemang och behov av gemenskap inte bara via nätet.

Statistiken visar att föreningsidrotten tappar mark. Både medlems- och aktivitetstal sjunker samtidigt som privata alternativ med såväl bredd- som elitinriktning blir allt vanligare. Spelar det någon roll? Ja, eftersom föreningsidrotten handlar om mycket mer än bara den fysiska aktiviteten. Den handlar också om glädje, gemenskap, demokrati, ideella insatser och öppenhet för alla som vill vara med.

Annons
Annons
Annons