Annons
Gäst

David Lega:Idrotten måste tänka nytt efter coronakrisen

Kraven på idrottsarenor måste sänkas, tycker David Lega. Här stadion i Baku där fyra matcher i fotbolls-EM var tänkta att hållas i sommar innan EM flyttades till nästa år.
Kraven på idrottsarenor måste sänkas, tycker David Lega. Här stadion i Baku där fyra matcher i fotbolls-EM var tänkta att hållas i sommar innan EM flyttades till nästa år. Foto: Aziz Karimov/AP

Det är inte säkert att vi efter pandemins framfart kommer att ha lika många företag som har möjlighet att sponsra idrotten. Det första man drar ner på under och efter en kris är sponsringen. Idrotten i Sverige och i världen behöver därför tänka nytt – och det fort. Det skriver europaparlamentarikern David Lega (KD).

Under strecket
Publicerad

Pandemin vi nu genomlider kommer på olika sätt att drabba de allra flesta av oss, om den inte redan gjort det. De kommande månaderna riskerar vi alla att någon som står oss nära blir allvarligt sjuk, eller till och med dör i pandemins framfart. Vi vet redan nu att de ekonomiska effekterna på längre sikt också kommer att bli mycket allvarliga. Bara den senaste veckan varslades över 13.000 personer om uppsägning enligt Arbetsförmedlingen, tiotusentals permitterades och mängder av våra företag, stora som små, vädjar om akut hjälp. Situationen är liknande över hela Europa, och i USA. 

Det är idag helt omöjligt att överblicka hur stora de hälsomässiga och ekonomiska konsekvenserna, som Coronaviruset för med sig, blir på lång sikt. En sektor som riskerar att drabbas mycket hårt är idrottsrörelsen. Den är en av Sveriges absolut största folkrörelser med över 3,1 miljoner medlemmar i en idrottsförening. De ekonomiska effekterna för breddidrotten och våra mindre föreningar är idag oöverskådliga när stora evenemang som Göteborgs-Varvet och små turneringar i fotboll för barn ställs in. Breddidrottens föreningar lever idag till stor del på det som kallas LOK-stöd, ett stöd som betalas ut av både kommuner och Riksidrottsförbundet (RF). Storleken på stödet till föreningen baseras på det antal barn eller ungdomar som är med på en träning eller en tävling. När träningar ställs in, betalas det inte ut något stöd, eftersom barnen inte dyker upp. Såväl RF som många kommuner agerar nu för att se till att föreningarna överlever under den tiden som vi ska hålla oss ifrån varandra, vilket är bra. 

Annons
Annons

Men även elitidrotten påverkas givetvis när evenemang som allsvenskan pausas, SM-finaler i ishockey ställs in och EM i simning skjuts upp. Även detta är bra och nödvändiga åtgärder, men vi måste se att de även kommer att påverka sponsorer i framtiden. Det är långt ifrån säkert att vi efter pandemins framfart kommer att ha lika många företag som har möjlighet, eller vågar, sponsra elitlag eller stora mästerskap under de följande åren. Det första man drar ner på under och efter en kris är sponsringen. 

Idrotten i Sverige, och i världen, behöver därför tänka nytt, och det fort. 

I Sverige måste våra större förbund, som fotboll, hockey, handboll och innebandy, sänka kraven för att godkänna spel i de högsta serierna. Det är i framtiden än mer orimligt att ge förbud för elitspel om exempelvis läktaren är en meter för nära planen, eller om antalet publikplatser är för få på anläggningarna. Oftast ägs dessa anläggningar av kommunerna. Skattebetalarnas pengar måste gå till något mer meningsfullt. De måste, bland annat, i mycket högre utsträckning gå till att rädda småföretag, så som restauranger, närlivsbutiker och frisörer, från onödiga konkurser. 

Även idrotten på en global nivå behöver tänka om för att kunna ha en framtid. Några av världens dyraste evenemang att arrangera är idag olympiska spel och fotbolls-VM. Paralympiska spel hade med största sannolikhet inte arrangerats på en så hög nivå om inte arenorna som byggts till OS kunnat användas. Till Fotbolls-VM i Qatar planeras det att byggas nio nya fotbollsarenor och byggas ut tre arenor som finns idag till en kostnad som 2015 beräknades till 1.600 miljarder kronor. Kostnaderna hölls då nere(!) genom att till stor del använda arbetskraft från Indien och Nepal, och ha mycket bristande säkerhet och slavliknande arbetsvillkor. Redan 2015 beräknades 1.400 arbetare ha dött under byggnationerna, vilket är helt fruktansvärt. 

Annons
Annons

Förutom den mycket berättigade kritiken från människorättsorganisationerna, finns det idag en stor motvilja mot att investera så många miljarder i idrottsanläggningar i de flesta länder som diskuterar möjligheten att arrangera dessa tävlingar i framtiden. Anläggningar, varav de flesta bara används på ett vettigt sätt i några veckor, för att sedan nedmonteras eller stå kvar som tomma monument över en svunnen tid. 

Internationella Olympiska Kommittén (IOK) och FIFA arbetar för att sänka kraven, vad gäller arenors storlek och ekonomiska riskgarantier från länder, men de kommer att behöva gå mycket längre. Det är inte alls säkert att de multinationella företag som idag står som sponsorer till dessa idrottsjättar kommer att kunna, våga, eller ens vilja, lägga de pengar som krävs för att upprätthålla dagens ekonomiskt ineffektiva system i framtiden. 

Efter Coronakrisen kommer idrotten i världen om möjligt att vara ännu viktigare. Den förenar oss, engagerar oss, och den inspirerar oss. Låt oss se till att den står kvar, starkare än någonsin. 

Både IOK och FIFA bör därför på allvar fundera över att låta de städer eller länder som arrangerar tävlingarna göra det två mästerskap i rad. Att låta Paris arrangera OS och Paralympics 2024 och 2028, för att sedan låta Los Angeles arrangera dem 2032 och 2036. Peking får vinter-OS 2022 och 2026, medan Milano får spelen 2030 och 2034. Qatar borde helst inte få arrangera fotbolls-VM överhuvudtaget, och efter 2022 arrangeras fotbollsmästerskap på samma sätt. Kostnaderna för arenorna halveras, de får en längre användningsperiod och det är mycket smartare ur ett hållbarhetsperspektiv. 

Efter Coronakrisen kommer idrotten i världen om möjligt att vara ännu viktigare. Den förenar oss, engagerar oss, och den inspirerar oss. Låt oss se till att den står kvar, starkare än någonsin. 

David Lega (KD) är europaparlamentariker, paralympier, bragdnämndsledamot och f d ledamot i Riksidrottsstyrelsen

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons