X
Annons
X

”Idrott och hälsa har en given plats i skolan”

Två flickor hoppar över hinder under skolgymnastiktimmen.
Två flickor hoppar över hinder under skolgymnastiktimmen. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

**Det har precis varit val **och enligt en undersökning innan valet utförd av SVT så var alla partier "positivt" inställda till mer idrott och hälsa i skolan (1). Trots att politikerna verkar ganska överens i den här frågan så dyker det ändå titt som tätt upp röster som är emot idrotten i skolan. Motiveringen är oftast att idrott och hälsa riskerar att förstöra betygen för elever som är väldigt duktiga i de andra skolämnena.

Rent ytligt är det ju också ett bra argument. Det är faktiskt inte helt lätt att motivera varför annars väldigt duktiga elever ska få något sämre betyg för att de inte är bra på något som de senare troligen inte kommer behöva i sitt framtida yrke.

Det var ingen försämring på grund av mer idrott och färre lektioner.

Annons
X

**Med det sagt så är det **faktiskt inga problem alls att motivera varför idrott och hälsa ska ha en given plats i vår skola idag. Forskningen på effekterna av idrott och hälsa på barns välmående och skolresultat har ökat kraftigt de senaste tio åren och resultatet börjar bli väldigt tydligt. Barn som rör på sig mer presterar också bättre i de andra ämnena i skolan.

Barn och ungdomar tänker klarare direkt efter motion eller träning. För bara några månader sen publicerades en stor översiktsartikel i tidskriften British Journal of Sports Medicine där man summerat alla resultaten fram tills idag när det gäller fysisk träning och barn, ungdomar och unga vuxnas tankeförmåga direkt efter (2). De här resultaten gäller dock inte mer ren styrketräning utan det handlar om träning eller motion där främst pulsen och hjärtat arbetar.

Resultatet visade på en tydlig akut effekt på deras förmåga att inhibera sina impulser. Barnen blev alltså lite mindre impulsiva och hade lättare att fokusera på en viss sak. Den här egenskapen är givetvis bra för alla barn men speciellt för barn som har svårt att hålla fokus likt de med ADHD gynnas av det här och studier har även visat att barn med ADHD visar mindre symptom i skolan om de får mer fysisk aktivitet (3, 4). Överlag verkar det vara så att barn med sämre inhibitorisk kontroll från början får en större effekt om de rör på sig (5).

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Resultatet i översiktsartikeln visade också att barn förutom bättre impulskontroll också får en förbättrad exekutiv funktion. Detta lite krångliga ord innebär att barn och ungdomar blir bättre på saker så som att förstå samband mellan orsak och verkan, blir bättre på att planera, skapa struktur i vardagen, motivera sig själv till handlingar, fördela uppmärksamhet och värdera sina egna handlingar. Egenskaper som är väldigt viktiga i mer eller mindre alla situationer i livet idag.

    **Hur mycket motion **som krävs för att uppnå dessa effekter är inte helt klarlagt men det är uppenbart att det inte behöver vara en timmes motion för en kortvarig effekt. I en dansk tvärsnittsstudie fann man att barn som gick eller cyklade till skolan istället för att bli körda av sina föräldrar hade bättre koncentration hela förmiddagen i skolan (6).

    Precis som med det mesta annat som rör hälsa hos människor så finns det långt fler kortvariga än långvariga studier. Den data som finns pekar dock mot att träning och motion också har en positiv effekt på längre sikt (7).

    **Det finns massor av **data som visar att barn och ungdomar som är bättre tränade också generellt sett presterar bättre i rent tankemässiga test. Allt ifrån matematik, logik, läsförståelse, koncentration med mera. Tack vare den obligatoriska mönstringen som fanns förr och all data som samlades in på ungdomar då har vi en väldigt bra databas som visar just detta. Över 1,2 miljoner svenskar hade inkluderats i en studie publicerad 2009 där man visade att personer med bättre fysisk prestationsförmåga också hade bättre mental prestationsförmåga (8). Även i den här studien fann man bara ett samband mellan uthållighet och intelligens och inte mellan styrka och intelligens. Så i det här fallet verkar det vara uthållighetsträning och fysisk aktivitet som ger effekten.

    Även när man bara jämförde de tre tusen tvillingarna som hade mönstrat under den här tiden såg man ett samband mellan uthållighet och resultat i intelligenstesterna. Och när man undersökte de personer som man hade testvärden för i 15 års ålder samt 18 års ålder såg man att en förbättring i uthållighet under dessa tre år också korrelerade med en förbättring i mentala processer relaterade till kunskap och tänkande.

    Här i Sverige pågick under ett antal år faktiskt också ett stort projekt nere i Malmö kallat Bunkefloprojektet där man i en skola i införde obligatorisk idrott varje dag i skolan. Barn som hade svårt med motoriken kunde till och med få extra hjälp med detta för att försöka förbättra den. Resultatet i detta projekt blev att pojkarna från denna skola hade bättre resultat på nationella provet än en annan närliggande skola från ett område med liknande socioekonomiska förutsättningar och när barnen skulle börja gymnasiet var det en större andel med behörighet från skolan där man hade daglig idrott (9).

    För flickorna såg man inte samma förändring i skolbetygen. Det kan möjligen förklaras av att flickorna i båda skolorna hade höga betyg från början och då är det inte så lätt att höja dem ytterligare. Eller så är det så att pojkar har större nytta än flickor. Oavsett så var det alltså ingen försämring av mer idrott och färre lektioner. Ett resultat som också går igenom i internationella studier där man också ser bättre betyg eller ingen större skillnad (10).

    **Det finns givetvis **mycket annat som också är värt att tänka på när man diskuterar idrott och hälsa i skolan. En sådan sak är barnens välmående. Här är också träning och motion viktigt och överlag visar studier på området att det har en liten positiv effekt på barn och ungdomars risk för depression (11). Även om studieunderlaget är snålt så pekar en del också mot att fysisk aktivitet och träning minskar risken för ångest och ökar barn och ungdomars självförtroende (12, 13).

    I Bunkefloprojektet fann man även att barnen med daglig idrott och hälsa hade en tjockare benstomme än barnen på andra skolor (14). En effekt som kommer att innebära en bättre benhälsa resten av livet och med stor sannolikhet färre fall av osteoporos och frakturer när de blir gamla.

    I en väldigt grov uträkning från Bunkefloprojektet uppskattar man att en investering på knappt 5 000 kr per elev skulle ge tillbaka hela 38 000 kr i form av ökad produktivitet från bättre utbildning och lägre sjukvårdskostnader redan tio efter det att eleverna lämnat grundskolan.

    Så förutom de enskilda och ovanliga exemplen med någon överpresterande ung människa som tycker att hens betyg i idrott och hälsa förstör listan med A i betygen så är idrott och hälsa i skolan något som utan tvekan ger många positiva effekter till våra barn och samhället i stort. Det som bör diskuteras är inte om det ska finnas gott om idrott och hälsa i skolan. Det som ska diskuteras är hur den utförs på bästa sätt. På den punkten finns det troligen en hel del kvar att arbeta med.

    Referenser:

    1. Mer idrott i skolan – så tycker partierna. http://www.svt.se/sport/mer-idrott-i-skolan-sa-tycker-partierna
    2. Verburgh L, Königs M, Scherder EJ, Oosterlaan J. Physical exercise and executive functions in preadolescent children, adolescents and young adults: a meta-analysis. Br J Sports Med. 2014 Jun;48(12):973-9.
    3. Hoza B, Smith AL, Shoulberg EK, Linnea KS, Dorsch TE, Blazo JA, Alerding CM, McCabe GP. A Randomized Trial Examining the Effects of Aerobic Physical Activity on Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Symptoms in Young Children. J Abnorm Child Psychol. 2014 Sep 10.
    4. Gapin JI, Labban JD, Etnier JL. The effects of physical activity on attention deficit hyperactivity disorder symptoms: the evidence. Prev Med. 2011 Jun;52 Suppl 1:S70-4.
    5. Drollette ES, Scudder MR, Raine LB, Moore RD, Saliba BJ, Pontifex MB, Hillman CH. Acute exercise facilitates brain function and cognition in children who need it most: an ERP study of individual differences in inhibitory control capacity. Dev Cogn Neurosci. 2014 Jan;7:53-64.
    6. Masseeksperimentet 2012. http://masseeksperimentet.danishsciencefactory.dk/sites/default/files/downloads/resultatrapporten_2012.pdf
    7. Martin A, Saunders DH, Shenkin SD, Sproule J. Lifestyle intervention for improving school achievement in overweight or obese children and adolescents.Cochrane Database Syst Rev. 2014 Mar 14;3:CD009728.
    8. Aberg MA, Pedersen NL, Torén K, Svartengren M, Bäckstrand B, Johnsson T, Cooper-Kuhn CM, Aberg ND, Nilsson M, Kuhn HG. Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. Proc Natl Acad Sci U S A. 2009 Dec 8;106(49):20906-11.
    9. Ericsson I, Karlsson MK. Motor skills and school performance in children with daily physical education in school--a 9-year intervention study. Scand J Med Sci Sports. 2014 Apr;24(2):273-8.
    10. Singh A, Uijtdewilligen L, Twisk JW, van Mechelen W, Chinapaw MJ. Physical activity and performance at school: a systematic review of the literature including a methodological quality assessment. Arch Pediatr Adolesc Med. 2012 Jan;166(1):49-55.
    11. Brown HE, Pearson N, Braithwaite RE, Brown WJ, Biddle SJ. Physical activity interventions and depression in children and adolescents : a systematic review and meta-analysis. Sports Med. 2013 Mar;43(3):195-206.
    12. Biddle SJ, Asare M. Physical activity and mental health in children and adolescents: a review of reviews. Br J Sports Med. 2011 Sep;45(11):886-95.
    13. Ahn S, Fedewa AL. A meta-analysis of the relationship between children's physical activity and mental health. J Pediatr Psychol. 2011 May;36(4):385-97.
    14. Detter F, Rosengren BE, Dencker M, Lorentzon M, Nilsson JÅ, Karlsson MK. A 6-year exercise program improves skeletal traits without affecting fracture risk: a prospective controlled study in 2621 children. J Bone Miner Res. 2014 Jun;29(6):1325-36.

    Läs även

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X

    Två flickor hoppar över hinder under skolgymnastiktimmen.

    Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT Bild 1 av 1
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X