Annons
X
Annons
X

Ideologi har fått styra pedagogiken i skolan

Pedagogiken i skolorna har sällan något stöd i forskningen. Istället vilar undervisningsmetoderna på ideologisk grund. Därför är det hög tid att städa bort de pedagogiska myterna och blicka framåt, skriver Margareta Pålsson (M), ordförande i riksdagen utbildningsutskott.

BRÄNNPUNKT | SKOLAN

Merparten av den svenska pedagogiska forskareliten är inte intresserade av att utvärdera undervisningsmetoder.
Margareta Pålsson

Om vi genomgår en medicinsk behandling, kan vi självfallet utgå från att den har utvärderats och ges stöd av vetenskaplig evidens. De undervisningsmetoder som praktiseras i våra skolor har däremot sällan något stöd i seriös forskning överhuvudtaget. Så länge undervisningsmetoderna vilar på rätt ideologisk grund, har vilka metoder som helst accepterats. Det är hög tid att städa bort de pedagogiska myterna och blicka framåt. När vi väl monterat ned de regelverk som grundlade socialdemokraternas flumskola, tar vi nästa steg. Ett arbete som nu är i full gång. Vi måste säkerställa att våra lärare använder pedagogiska metoder som är evidensbaserade.

Skolan översköljs av trender. Vi har genom åren hört talats om nya revolutionerande metoder som ska förbättra undervisningen. Genom helordsmetoden, mängdläran, ”klassrumsfri” undervisning, dialogpedagogiken, individualiserade studier och så vidare skulle resultaten i skolan stärkas. Framstegen uteblev helt. Alla ovan nämnda metoder har visat sig vara ineffektiva eller direkt skadliga för elevernas kunskapsutveckling. En mycket omfattande internationell studie Visible Learning (2009) genomförd av utbildningsforskaren John Hattie, som omfattar cirka 80 miljoner elever, bekräftar detta.

Annons
X

Hur kommer det sig att vi har utsatt våra barn och ungdomar för dessa skolexperiment?

En förklaring är att merparten av den svenska pedagogiska forskareliten, inte är intresserade av att utvärdera undervisningsmetoder. Pedagogiken har kommit att kännetecknas av politisk ideologi, inte av vetenskaplig evidens.

Knut Sundell (docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen) har visat att den pedagogiska forskningen i Sverige har en märklig fokus på allt utom utvärdering av effektiva undervisningsmetoder. Nära 95 procent av alla pedagogiska avhandlingar fokuserar på något helt annat, vilket är häpnadsväckande.

80 procent av alla pedagogiska avhandlingar publiceras enbart på svenska. Det kan låta oförargligt, men det får förödande konsekvenser för den internationella granskningen av svensk forskning. Kvaliteten på forskningen försämras således. En systematisk översyn av den befintliga forskningen är önskvärd.

Det finns dock undantag. Inom forskningsprojektet ”Framgångsrika skolor” har man visat vilka faktorer som kännetecknar en skola med goda resultat. Några faktorer som visat sig ha god effekt är:

• Höga förväntningar på eleven
• Rektorer som är tydliga ledare
• Kontinuerlig feedback mellan lärare och elev
• Lärare som är ledare i klassrummen
• Uppföljning av elevernas resultat
• Att lärare ger varandra tips och råd för att utveckla undervisningen
• Att aktivera varje elev under lektionerna
• Svensk pedagogisk forskning borde rimligen vara inriktad mot att försöka förfina de metoder som visat sig vara framgångsrika.

Om man lyssnar till oppositionen kan man lätt få för sig att ökade resurser och mindre elevgrupper, är lösningarna på skolans problem. Detta ges inget som helst vetenskapligt stöd, varken i svensk eller i internationell forskning. Vänsterpartiernas analys grundas på ideologiskt impregnerad spekulation.

Ett mycket spännande område, som skulle kunna ge svensk pedagogisk forskning en rejäl skjuts framåt, är hjärnforskningen. Forskare vid Karolinska institutet har bland annat tagit fram metoder för att hjälpa elever med Adhd. Genom att träna arbetsminnet, kan eleverna ges helt andra möjligheter i skolan. Att förstå orsakerna bakom dyslexi eller dyskalkyli börjar med kunskap om vår formbara lärande hjärna.

Tyvärr anses hjärnforskning kontroversiell inom svensk pedagogik. I USA och Storbritannien ser man däremot kunskapen om hjärnan som en grundförutsättning, för att utveckla en god effektiv undervisning. Sverige riskerar alltså att hamna på efterkälken. Skolan ska ge grunden för att klara både välfärd och den hårdnande globala konkurrensen. En bra skola är naturligtvis också ovärderlig för att lägga grunden till den enskildes möjligheter i livet. Att blunda för nya kunskaper om hjärnan är alltså mycket riskfyllt för oss som samhälle.

Vid Moderaternas seminarium i riksdagen om den lärande hjärnan var de inbjudna forskarna eniga om att alla elever har kapacitet att nå godkänt. Men det förutsätter förstås att lärarna tillämpar rätt metoder.

Under åren 2011-2012 sjösätts ett kraftfullt reformpaket, som på ett genomgripande sätt förändrar de formella regelverken och strukturerna i skolan. Våra utbildningsreformer syftar till att bygga upp en modern kunskapsskola. Vi får exempelvis ett nytt gymnasium, en ny skollag, nya läroplaner och kursplaner för grundskolan, ett nytt betygssystem med mera.

Med fokus på skolans kunskapsuppdrag kan skolan inte längre användas som en ideologiskt färgad experimentverkstad. Genom kontinuerlig utvärdering och seriös pedagogisk forskning, ska vi skapa en skola där lärarna har tillgång till de mest effektiva undervisningsverktygen. Forskningen måste därför å ena sena vara inriktad mot att ta fram evidensbaserade metoder, vilket borde vara en självklarhet. Å andra sidan måste de pedagogiska forskarna öppna upp för spännande tvärvetenskapliga samarbeten med hjärnforskningen.

Vi moderater önskar att vi en gång för alla kunde vara eniga om att vi ska ha en kunskapsorienterad skola, oavsett vilket parti vi företräder. S har tillsammans med V byggt upp den skola som nu havererat. De pedagogiska ideologier som dominerat svensk skolforskning har inte sällan stått vänsterpartierna nära. Vår förhoppning är att partierna i fråga nu lärt sig en läxa och välkomnar kunskapsskolan. Nu måste vi se bortom ideologiska luftslott och meningsskiljaktigheter. Låt oss istället ta reda på hur den lärande hjärnan fungerar och i fortsättningen kräva att undervisningsmetoder ska vara evidensbaserade.

MARGARETA PÅLSSON (M)

riksdagsledamot, ordförande utbildningsutskottet

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X