Ove Bring:I dag vet spionerna för mycket för sitt eget bästa

Wilhelm Agrell har skrivit ett sextiotal böcker, de flesta kretsande kring säkerhetspolitiska frågor.
Wilhelm Agrell har skrivit ett sextiotal böcker, de flesta kretsande kring säkerhetspolitiska frågor. Foto: Lunds universitet

I ”Det dunkla pusslet” ger Wilhelm Agrell en historik, från faraonernas tid till dagens digitala värld, över vad som ibland har kallats ”världens näst äldsta yrke”. Underrättelseverksamhet tycks realpolitiskt ofrånkomligt: maktpolitik, territoriell suveränitet och spionage förutsätter varandra.

Under strecket
Publicerad
Annons

Vad gäller historisk överblick på området säkerhetspolitik och underrättelseverksamhet har Wilhelm Agrell sedan länge framstått som vårt lands främste expert. Agrell, sedan 2006 Sveriges ende professor i underrättelseanalys, har gett ut böcker om Sveriges säkerhetspolitiska historia, svenska förintelsevapen, det kalla krigets Venonaprojekt, Raoul Wallenbergs uppdrag i Ungern, Stockholm som spioncentral och fallet med de avhoppade KGB-makarna Petrov, med flera alster. Han är uppenbarligen den rätte personen att ge ut en bok med titeln ”Det dunkla pusslet. Spionagets historia från Faraos ögon och öron till global nätspänning” (Natur & Kultur). Här får spionagets historia sin första övergripande skildring på svenska. På engelska föreligger ­Philip Knightleys ”The second oldest profession” (1986) och Michael Warners ”The rise and fall of intelligence” (2014). Men medan dessa författare i huvudsak börjar i London 1909, går Agrell tillbaka till El-Amarna i det faraonska Egypten och uppmärksammar spejare och kunskapare sedan dess.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons