Emi-Simone Zawall: ”Översättningarna är – brutalt uttryckt – halva vår nationallitteratur”, skrev Birgitta Trotzig, och det gäller förstås än. SvD lyfter fram fem av årets bästa översättningar hittills
Sex år efter hans bortgång publiceras Ola Juléns efterlängtade tredje diktsamling, ”Afrikas verkliga historia”. Raderna blöder av förtvivlan, men med en närhet som inte går att slå ifrån sig
Madelaine Levy: Få saker upprör så mycket som hyckleri, men frågan är om beteendet alltid ska fördömas så hårt som våra instinktiva reaktioner gör gällande
Fanny Hensel fick inte bli kompositör som sin lillebror Felix Mendelssohn. Trots det skrev hon runt 500 verk och anses idag vara 1800-talets viktigaste kvinnliga tonsättare. Ellinor Skagegård lyfter fram ett musikaliskt underbarn i
En klok, ödmjuk och viktig bok. Man vill genast kavla upp ärmarna och göra nytta. Men varför väjer hon för abortfrågan? Det frågar sig Kristina Sandberg efter att ha läst om Melinda Gates feministiska
Konsultlöner på 700 000 kronor per månad, massflykt av personal och patienter som dör i väntan på vård. Gunilla Kindstrand har läst den sanslösa berättelsen om skandalerna kring Karolinska sjukhuset
Hur påverkar ekonomin och kapitalismen människors liv och relationer? Det är huvudtemat i Chris Kraus roman ”Summer of hate”. Men den hade vunnit på att även utforska intersektionen mellan fattigdom och etnicitet,
Hur blir man sexuellt fri utan att bli utnyttjad? I sin vemodiga debutroman skriver Saskia Vogels känsligt och sakligt om finna vägen ut ur ett klaustrofobiskt jag via erotiska utlevelser
Första delen är ett mästerverk, men det är det stora antalet sidor i den samlade romanserien som gjort honom världsberömd. Sigrid Combüchen omvärderar Karl Ove Knausgårds ”Min kamp”
Mer slakthus än sjukhus. På 1800-talet kunde en operation sluta i rena blodbadet. Med hjärtat i halsgropen har Merete Mazzarella läst medicinhistorikern Lindsey Fitzharris bokdebut om den moderna kirurgins födelse
Tio guldkorn i kriminallitteraturens historia
Vad hade Lucretius tänkt om allt det som väcker oro och ångest hos vår tids människor? Det frågar sig Emi-Simone Zawall efter att ha läst en nyutgåva av hans ”Om tingens natur”,
En protest mot det slött levda rutinlivet som lär bli en liten klassiker. Det spår Josefin Holmström efter att ha läst Alva Dahls prosalyriska bok om en ung kvinna som överväger att gå
Klaustrofobin och erotiken var bärande teman i belgiske Hugo Claus romaner. Den episodiska ”Hunddagarna” uppvisar en ambivalens och disharmoni som går i klinch med vår tids stilmässiga pekpinnar, skriver Ulf Eriksson
I Lise Tremblays ”Saguenay” porträtteras två slutna bröder som famlar i kontakten med varandra. Gestaltningen är effektiv men gör också karaktärerna svåra att komma nära
I två nya böcker avhandlas klimakteriets omvälvande effekter på kvinnors liv. Men är det den katastrof den ofta utmålas som, eller är vi redo för en mognare berättelse om kvinnans kropp
Missbruk, psykisk ohälsa och slutligen självmord – den danska författaren Tove Ditlevsens liv kantades av katastrofer. Nu kommer ”Gift” ur hennes självbiografiska trilogi ut i svensk nyöversättning
Per Wästberg: Sommaren är en utmärkt tid för att läsa om de böcker som gjort starkt intryck. Bekräftas glädjen som den första läsningen gav, eller blir omläsningen en besvikelse
I bröderna Strugatskijs klassiska roman efterlämnar besökare från yttre rymden mystiska föremål på jordens yta. Skildringen av livet i den kringliggande Zonen drar tankarna till Tjernobyl, skriver Håkan Lindgren
Ida Andersens ”I oxögat” skildrar brytningstiden mellan bondesamhälle och modern industri. Det är en roman som går i Mobergs fotspår – men också pekar mot framväxten av vår tids ojämlikhet
