I världens första Slow City får maten ta tid

Under strecket
Publicerad
Annons

Snabbmat och stormarknader kommer inte på frågan i Greve, där Slow City-principerna råder. Man satsar på den lokala matkulturen,
som delikatessen Toscanas svarta grisar med sitt magra smakrika kött, och vill bevara stadens särprägel och traditioner.

GREVE IN CHIANTI
Bussen skakar fram mellan Toscanas kullar, täckta av silvriga olivlundar och böljande hav av vingårdar. Till slut bromsar den in i en stillsam stad i hjärtat av det berömda vindistriktet. I Greve levs livet långsamt och lokala traditioner vårdas ömt. Det började med mat, nu omfattas alla stadens strategier.
Greve är en liten idyll söder om Florens med 13 000 invånare under rödbruna terrakottatak. Så här mitt på dagen är dock alla försvunna. Fönsterluckor är tillbommade, gatorna ligger öde och många butiker håller stängt. Här tar man långa luncher med ännu längre siestor; stress är ett ord som ingen vill kännas vid.
– Vi tar en efterrätt till. En flaska vin till också. Vi struntar i att åka vidare till Pisa och hoppar över marmorn i Carrara, säger två amerikanska turister som lapar sol på en uteterass.
Jag slår mig ner vid bordet intill och beställer en tallrik tunt skivad råbiff med hyvlad Pecorino-ost, en lokal specialitet. Något annat finns inte att få just nu i denna sävlighetens stad, mycket långt från alla snabbmatskedjor. Annars är restaurang- och butiksskyltarna fyllda med läckerheter som tagliatelle med tryffel, salami från orten och vinavsmakningar.
Men så är Greve också världens första Slow City – en plats där matlagning och smakupplevelser får ta tid. Här säljs nästan bara lokalt producerade grönsaker, frukter, kött och korv. Hyllorna i butikerna runt stadens pittoreska torg är fyllda med delikata olivoljor, marmelader, tryffel, pastakryddor och olivkrämer. Samt traktens Chiantivin.

Annons
Annons
Annons