X
Annons
X

Karl Steinick: I slutänden är vi alla kreoliserade

För snart ett kvarts sekel sedan publicerade antropologen Ulf Hannerz "The World in Creolization", en artikel där han lyfte fram tendenser i den globalisering som allt fler samhällsforskare hade börjat intressera sig för. De gränsöverskridande kulturella förändringarna kan, hävdade han, beskrivas som att världen håller på att bli kreoliserad, det vill säga att kulturer inte längre kan betraktas som avgränsade och homogena. Istället består de av flöden där impulser och influenser rör sig allt snabbare i vad han senare har kallat transnationella kulturprocesser.

Begreppet kreol är inte nytt. Det går tillbaka till tiden för européernas kolonisation av den för dem okända värld som Columbus råkade finna när han försökte nå Indien genom att segla västerut.
Crioulos och
criollos blev de portugisiska och spanska benämningarna på människor av europeisk, och till en början även afrikansk, härkomst som föddes i de transatlantiska kolonierna. "Kreol" kom så småningom att referera till de blandspråk som utvecklades i mötet mellan olika folkgrupper. Därigenom inleddes en betydelseförskjutning som har resulterat i att "kreol" vid sidan av att avse infödda vita i Latinamerika även innebär motsatsen, det vill säga någon av blandat ursprung eller med heterogen kulturell identitet. Ett ord med sådan historia skapar givetvis en del problem när det skall omvandlas till mer eller mindre vetenskaplig term.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X