Annons
X
Annons
X

I Rinkeby fördubblades antalet godkända

Skolorna står i kö för att få göra studiebesök hos Knutbyskolan i Rinkeby. Genom att analysera texter och fokusera på språket i alla ämnen, har elevernas resultat skjutit i höjden.

(uppdaterad)
Skolresan Sverige
Genrepedagogiken har varit en succé för Knutbyskolan i Rinkeby. Nu lämnas ingen elev ensam med en ny text.
Genrepedagogiken har varit en succé för Knutbyskolan i Rinkeby. Nu lämnas ingen elev ensam med en ny text. Foto: LARS PEHRSON

– Vad är det första som händer i fjärilens liv?

Läraren Anna Imlands fråga får händerna i klass 3b vid Knutbyskolan i Rinkeby, att flyga i luften.

– Den lägger ägg! svarar någon.

Annons
X

– Vem lägger ägg?

– Fjärilen lägger ägg!

Anna Imland skriver på whiteboarden. Tillsammans ska hon och eleverna skapa en text om fjärilen. Vad händer sen? Äggen kläcks, svarar någon. Eller spricker de? Brister, föreslår någon annan. Vilket ord passar bäst? 

Hela tiden resonerar och diskuterar Anna Imland med eleverna. Mening för mening byggs upp, tills klassen tillsammans skrivit texten på tavlan. Vid sidan av ritar Anna Imland bilder på det viktigaste - visualiseringen är viktig för förståelsen, konstaterar hon. Vissa nyckelord lyfts ut och skriv upp på en separat lista.

På samma sätt - men tvärt om - gör klassen när de ska läsa en text för första gången.

De börjar med att titta på texten tillsammans. Vad är det för sorts text? Är det en berättande, narrativ text? En faktatext? Hur märker man det?

Texten plockas isär i sina beståndsdelar. Ord och grammatik förklaras och analyseras.

Arbetssättet kallas genrepedagogik och innebär att eleverna både jobbar med språkutveckling och sina ämnen samtidigt. Det är hela tiden det svenska språket som är kärnan i undervisningen, oavsett ämne, säger Anna Imland.

– Vi jobbar på precis samma sätt i alla ämnen, absolut inte bara i svenska.

Ungefär en gång per månad tar Knutbyskolan emot studiebesök från andra skolor i landet som vill veta hur man jobbar för att eleverna ska få så goda studieresultat. Man fick sätta gränsen där, berättar Britt Johansson, utbildningsansvarig på Knutbyskolan, annars skulle det komma studiebesök var och varannan dag. Så är också besöken bokade fram till 2015.

När de nationella proven nu gjorts ligger andelen godkända mellan 90 - 95 procent, beroende på ämne. Men så har det inte alltid varit, konstaterar Britt Johansson, lärare på skolan sedan 1981. Tidigare hade knappt hälften godkänt på de nationella proven. Eller egentligen inte fler än 13 procent om man hade haft samma godkänt-krav som idag, konstaterar hon.

Själv kämpade hon med olika utbildningstekniker för att få med sig alla elever och få upp resultaten. Men det gick trögt.

Britt Johansson var den vid skolan som först kom i kontakt med metoden genrepedagogik, en lärmetod som spreds i Sverige av den australiensiska pedagogen Pauline Gibbons och boken Stärk språket stärk lärandet. Och Britt Johansson kände att hon fick ett verktyg som fungerade.

– Det var första gången jag höll i en bok som verkligen berättade hur man skulle göra. Ordet ”hur” har nästan varit förbjudet på lärarutbildningen i Sverige. Allting skulle man göra utifrån egen erfarenhet, säger hon.

Hon testade arbetssättet i sitt eget klassrum - och såg resultat på bara några par veckor. Och nu är mellanstadieeleverna vid Knutbyskolan bättre på både text- och genreanalys än många vuxna.

Ändå pratar i stort sett ingen av dem svenska hemma.

– Vid alla skolor i Rinkeby har man alltid sagt att man jobbar språkutvecklande. Men vad är språkutvecklande? undrar Britt Johansson.

Precis som när det gällde henne själv, tycker hon inte att lärarna har med sig rätt verktyg från lärarutbildningarna.

Att eleverna bara skulle få en text utdelad med uppmaningen ”läs det här”, ja det finns inte längre.

– Eleverna släpps aldrig själva med en ny text, det är så mycket som de inte förstår då. Och det är inte speciellt för de elever som inte har svenska som modersmål, så är det för de flesta elever, säger Christina Maelan, också lärare på Knutbyskolan.

Arbetssättet var från början ett sätt att få med även dem som var svaga i språket. Men resultatet har blivit att de duktiga utvecklats ännu mer, konstaterar Anna Imland och Christina Maelan.

Samtidigt är det ett par saker de lyfter fram alla tre, Britt Johansson, Anna Imland och Christina Maelan: Elevernas självförtroende som skjuter i höjden när de inser hur mycket de kan. Och kicken man som lärare får av att se elevernas snabba utveckling.

Britt Johansson skrattar. Och så säger hon det där som kommit att försvinna i den dystra Pisa-debatten:

– Jag är gladare efter att ha varit en hel dag på skolan, än innan jag kommer hit. Att vara lärare är ju ett roligt och kreativt jobb.

Annons
Annons
X

Genrepedagogiken har varit en succé för Knutbyskolan i Rinkeby. Nu lämnas ingen elev ensam med en ny text.

Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 2

Anna Imland och Christina Maelan.

Foto: LARS PEHRSON Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X