Annons

Hans Ingvar Roth:I mogulens hus skulle religioner mötas

Mogulfursten Akbar (1542–1605) skapade ett av historiens mest intressanta samhällsexperiment. Han var orädd för meningsskiljaktigheter och inrättade ett speciellt hus där han förde samtal med religiösa företrädare från olika läger.

Under strecket
Publicerad

Den europeiska integrationsprocessen står på flera sätt i centrum för den aktuella samhällsdebatten. Detta har inte minst visat sig genom de animerade debatterna i samband med den framtida EMU-omröstningen i Sverige. Valery Giscard d‘Estaings förslag om en gemensam konstitution för EU-staterna har också väckt brännande frågor om vad som skall vara gemensamma europeiska angelägenheter och vad som skall stå kvar som mer nationsspecifika ansvarsområden.

De senaste veckornas heta politiska och diplomatiska ordväxlingar mellan Tyskland och Italien, i ljuset av Berlusconis klavertramp, väcker till liv en helt annan frågeställning. Nämligen i vilken utsträckning EU-arbetet egentligen har lyckats med att minska de nationella fördomar som fortfarande tycks cirkulera i folkdjupen. Ur de nationella fördomarnas fatabur har centralt placerade politiker som Italiens premiärminister Silvio Berlusconi och den tyske EU-parlamentarikern Martin Schultz plockat fram föreställningar om tyskar och italienare som knappast bidragit till att skänka dem själva någon goodwill som portalfigurer i EU samarbetet. Det kan heller inte vara speciellt integrationsbefrämjande ur en europeisk synvinkel att underblåsa föreställningar om att dagens Tyskland skall associeras med nazism och stöddiga turister eller att Italien är ett korrupt och rasistiskt maffiasamhälle. Den pågående tysk-italienska konflikten är viktig att uppmärksamma på ett mer principiellt plan eftersom striden problematiserar den officiella idealbilden av ett EU som är lyckligt befriat från intolerans och nationalchauvinistiska strömningar.

Annons
Annons
Annons