Annons

I kläm mellan mätbart och upplevt symtom

GRÄNSFALL. Problemet med att tusentals svenskar ­riskerar att ”utförsäkras” nästa år bottnar i en gammal klyfta mellan ideologi och verklighet. Ambitionen att anpassa ­systemet efter försäkringstagarna har övergivits.

Publicerad

Helt plötsligt är de överallt, och klockan tickar fort nu. Under nästa år beräknas mellan 17000 och 50000 personer bli av med sin ersättning från Försäkringskassan. Det rör sig i första hand om människor med diagnoser som ångestsyndrom, depression, långvariga ryggproblem och olika värkdiagnoser – inte gravt handikappade, men inte heller fullt arbetsföra. Den nämnare som förenar dessa patienter är diskrepansen mellan upplevda symtom och mätbar sjukdom. Patienterna upplever sig som sjukare, mer arbetsoförmögna, än vad medicinens och sjukförsäkringssystemets verktyg förmår att mäta. Problemet är allt annat än nytt. Frågan om hur man skall hantera de individer som rör sig i gränslandet mellan hälsa och legitim sjukdom har engagerat politiken, medicinen och företrädare för socialförsäkringssystemet sedan införandet av den allmänna sjukförsäkringen 1955.

Till en början handlade det om de neurotiskt sjuka. Neurotikerna hade i läkarkårens och sjukkassornas ögon varit ett problem sedan sekelskiftet. Deras symtom tycktes flyta mellan kroppen, själen och karaktären; omöjliga att nagla fast, lika omöjliga att motbevisa. Ärftliga orsaker, svårupptäckta hjärnhinneinflammationer och osynliga skador på nerver och hjärnvävnad var några förklaringsmodeller som förts fram. Under 50-talet används termen neuros som en samlingsdiagnos för alla typer av fysiska och psykiska symtom som tycktes sakna fysisk grund, men där patienten hade en fullgod verklighetsuppfattning. Samtidigt menade läkarna att neurotikerna blivit allt fler i takt med att urbanisering och moderna livsmönster bredde ut sig. För den somatiska vården utgjorde neurotikerna ett särskilt alarmerande problem: upp till 50 procent av det totala antalet patienter hos landets invärtesläkare var i själva verket ”nervösa”, menade exempelvis neurologen Nils Antoni, chef för Serafimerlasarettets nervklinik.

Annons
Annons
Annons
Annons