X
Annons
X

Johan Lagerkvist: I Kina är IT-revolutionen nationalistisk

En ny studie utmålar IT-teknologins spridning i Kina som en gyllene väg mot demokrati och yttrandefrihet. Utvecklingen drivs dock snarast av en nationalistisk dröm om ett teknologiskt avancerat, ekonomiskt och militärt mäktigt Kina.

Publicerad

Revolution är ett av det moderna språkets mest förtätade ord; för en del betyder det drömmen om en bättre tillvaro, för andra hotet om ett välbekant levnadssätts bortgång. Denna beskrivning torde gälla för såväl regimsammanbrott, genomgripande sociala omvälvningar och naturvetenskapliga upptäckter. Men revolution har också blivit ett av nyckelorden i produkt- och varulanseringar på allsköns områden, från Viagra och intelligenta kylskåp till den nya teknologi som kan verka frigörande men ibland också fungerar kontrollerande.
I en kinesisk kontext borde väl detta hoppingivande och samtidigt så hotfulla ord vara särskilt slitet? När den engelska kronans representant Lord Macartney besökte Peking 1793 och framförde kung Georges önskan om diplomatiska förbindelser på jämlik fot med Det himmelska kejsardömet, erhöll han endast ett bryskt avvisande från kejsar Qianlong. Det var startskottet för de många skarpa brott mellan tradition och modernitet som den kinesiska kulturen sedan dess har genomgått.

Vad betyder då ord som informationsrevolution och Internetrevolution i Kina? Fortfarande väldigt mycket, enligt argument som presenteras i den nyligen utkomna boken
China Dawn. The Story of a Technology and Business Revolution (HarperBusiness, 320 s), skriven av den amerikanske journalisten
David Sheff. Under 1990-talet publicerade han artiklar om den amerikanska IT-boomen för tidningarna Fortune och Wired, för att 1999 korsa Stilla havet och under tre år följa Kinas snabba Internetutveckling. Sedan dess har mycket hänt: nu finns där flest mobiltelefonabbonemang i världen och det totala antalet Internetanvändare är större endast i USA. Några bedömare tror att detta antal kommer att uppgå till hela 300 miljoner om fyra år, vilket alltså skulle göra Kina till världsetta. Därför är det helt uppenbart att kinesiska ungdomars och företagares teknofili och prylintresse framstår som ljuset i tunneln för världens många high tech-företag, vilka fortfarande lider av sviterna efter IT-bubblans kollaps. Men människorättsorganisationer som Human Rights Watch har visat på myntets baksida; många företag som på hemmaplan är både marknadsliberala och för demokratiska värden, säljer i Kina gladeligen sina senaste digitala övervakningsverktyg till säkerhetstjänst och polis.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X