Birgitta Almgren:I ideologisk krigföring är språket första offret

Berlinmuren omtalades i väst som ”skammens mur”, i öst som en ”antifascistisk skyddsvall”.
Berlinmuren omtalades i väst som ”skammens mur”, i öst som en ”antifascistisk skyddsvall”. Foto: Lionel Cironneau/AP

Under kalla kriget utkämpades en het strid om politiska begrepp och deras valörer. En ny bok visar hur Väst- och Östtyskland drog det tyska språket åt var sitt håll för att påverka tänkandet hos de egna medborgarna.

Under strecket
Publicerad
Annons

”Ord, ord, ord”, svarar Hamlet i Shakespeares pjäs när han får frågan, vad det är han läser. Men ord är aldrig bara ord, som den tysk-judiske språkforskaren Victor Klemperer visat: ”Ord kan vara som små arsenikdoser. De sväljs helt obemärkt, tycks inte ha någon verkan, men efter ett tag verkar giftet ändå.” 

Ständigt upprepade fraser, slagord och paroller kan – inte sällan omedvetet – inpräntas i människors medvetande och påverka tänkande och agerande, något som redan antikens retoriker var väl medvetna om. Genom tiderna har strategiskt uppbyggd retorik använts för att imponera, hänföra, övertyga och även egga till våldshandlingar. Historien visar hur verbalt våld lätt utvecklas till fysiskt våld och förtryck, något som fått förnyad aktualitet i våra dagar. Under Donald Trumps tid som president spreds användningen av begrepp som alternative facts och fake news både om nyheter som faktiskt var fejkade och om nyheter som var korrekta, men som avfärdades. I Sverige hamnade 'alternativa fakta' och 'fejkade nyheter' på 2017 års nyordslista, sammanställd av Institutet för språk och folkminnen. 

Annons
Annons
Annons