Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Jonas Fröberg: ”I det närmaste katastrof”

Jan Åke Jonssons avhopp är på ett mänskligt plan ytterst förståeligt. Men för bolaget Saab är det närmast en katastrof. Saab måste bygga förtroende och har lång väg tillbaka – då går vd:n som står för all stabilitet.

JONAS FRÖBERG OM JAN ÅKE JONSSONS AVHOPP

För att uttrycka det enkelt: Att Jan Åke Jonsson avgår är en extremt dålig nyhet för Saab. I den nya konstellationen med den extravagante Victor Muller och den ryske bankiren Vladimir Antonov med omdiskuterat rykte stod den försynte Jan Åke Jonsson för stabiliteten.

Det var han som överhuvudtaget gjorde det möjligt att rädda Saab under det nästan osannolika åren mellan 2008 och 2010. Med lugn, pondus, anspråkslöshet och en integritet av granit styrde han Saab mellan alla grynnor och minor.

Varför avgick han?

Annons
X

Det finns flera svar. Arbetarsonen från Valdemarsvik torde ha legat i vargtimmen många nätter och funderat. Länge.

Han visste att hans avhopp kommer att tolkas mycket negativt för Saab. Ändå gjorde han det.

På ett plan kan man förstå honom. Han har jobbat på Saab sedan 1971 och fyller 60 år i september. Trycket på hans axlar har varit omänskligt ända sedan tidigt 2008 – då GM i tysthet försökte torpedera Trollhättebolaget. Han har längtat många gånger till sin sommarstuga utanför Oxelösund. Längtat ut till sina allt förre löparturer på Djurgården där han rensar skallen. Längtat till sin fru som han ringt varje dag under krisen.

Samtidigt finns två stora farhågor:

Den första är att han avgår för att han inte längre kan stå för bolaget Saab Automobile. Att alla märkliga och allt mer bisarra turer med Vladimir Antonov och Victor Muller blivit för mycket för hans integritet. Farhågan finns att han rent konkret fattade beslutet förra veckan när Antonov offentligt desavouerade Saab i medierna.

Den andra farhågan är att han slutat tro på att Saab som en bra affär. Något som just nu kommer helt bort är att årets säljmål på 80 000 bilar inte nämns alls i Saabs rapport som kom i morse. Jag har träffat honom många gånger och anledningen att han hela tiden stått upprätt när det blåst orkan är att han i grunden trott på bolaget. Att han ärligt och genuint trott att det går att vända. Det har varit hans stora drivkraft.

Nu avgår han.

Vi kan bara hoppas att farhågorna inte är sanna. Men vi vet inte vad han tänker innerst inne.

För Saab är det närmast en katastrof. Om man liknar Saab vid en bil med en enorm uppförsbacke – innan den kan börja rulla utför igen befinner Saab sig i nuläget mitt i det branta motlutet. Mitt i processen att bygga förtroende. Hos kunder och hos presumtiva investerare - vilka Saab behöver inom ett par år.

Avhoppet gör också att det närmast ser ut som ett strömhopp från Saabs ledning just nu. I går blev det känt att den viktiga posten som finanschef står tom sedan den tilltänkte hoppat av redan innan han börjat. Och för bara en vecka sedan hoppade en av Saabs stora finansiärer, Peter Heerema som lånat ut 25 miljoner dollar, av Spykers (Spyker består i princip bara av Saab) styrelse.

Vem kan då efterträda honom?

Det kliar nog i fingrarna på Victor Muller. Men han kan inte storskalig bilproduktion. Och hans yviga intryck bör paras med någon som har mer stabilitet. Ett internt namn är Saabs långvägare Mats Fägerhag som i dag är utvecklingsdirektör. Men det kan lika gärna bli någon utifrån.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X