I det färgsprakande fann Hatz sitt jag

Under strecket
Publicerad
Annons

Konstakademien går vidare med sina återblickar, sätter gärna ljuset på en konst, som inte ligger alltför långt bort i tiden. Vad har nu Felix Hatz (1904 – 1999) och hans minnesutställning att säga dagens publik? Han var under sin aktiva tid ett namn, omskriven och uppskattad. Men tiden hann ikapp honom, målandet mattades, och han ställdes knappast ut. Tystnaden tog vid, och i Sveriges Allmänna konstförenings publikationer över svensk 1900-talskonst finns han inte nämnd.

Bördig från Wien, kom Felix Hatz tidigt till Sverige, livet igenom en sökande konstnär. I allt av influenser och tidsanda, det som kunde vara eklektiskt, handlade det om att finna den egna identiteten – livsnerven i hans konst. Den skär som en flämtning genom de unga åren, då ledstjärnorna är van Gogh och inte minst Munch. Under krigsårens isolering målar han, som många, in sig i en mollstämd, melankolisk drömvärld. Men i en och annan målning gnistrar det till av färg och ljus – öppningar mot något nytt.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons