Hycklarnas afton i Betlehem

Under strecket
Publicerad
Annons

Noterat | Jerusalem
I år kunde julafton i Betlehem, med en lätt travesti på en känd Bergmanfilm, kunna kallas för ”Hycklarnas afton”. När olika israeliska regeringstalesmän skall förklara varför Yasser Arafat inte tillåts att, som tidigare, delta i firandet av midnattmässan i Betlehem ges det hånfulla svaret: ”Vad skall han där att göra? Veterligen så är han muslim!”
Alldeles riktigt, men innan staden 1995, som en följd av Osloavtalet, överlämnades till PA:s palestinska styre, så deltog den israeliske ockupationsmaktens befälhavare i området, iförd uniform, varje år i midnattsmässans firande. Veterligen så var han jude. Vad hade han då där att göra? Ett välvilligt svar skulle vara att han, som en akt av hövlighet, ”hedrade” de kristna palestiniernas stora högtid med sin närvaro.
Palestinierna kunde knappast tacka nej till den ”äran”. Arafat anses som bekant av palestinierna som deras valde president. Det var också i den egenskapen som han brukade komma till Betlehem och delta i midnattsmässan, muslim
eller inte. Trots all - berättigad - kritik som palestinierna har mot sin president och hans styre är det att förmoda att han var en mera välkommen gäst än ockupationsmaktens representant.
Överhuvudtaget sprider sig det verbala hyckleriet som en vådeld i intifadans spår. Så kallas till exempel palestinier som attackerar tungt beväpnade israeliska soldater konsekvent för ”terrorister”. Att beteckna såväl de palestinier som angriper ockupationsmaktens soldater, som de som spränger civila män, kvinnor och barn på en pizzeria eller buss inom Israel i luften, som ”terrorister” gör ordet meningslöst.

Annons

Hyckleriet, eller skall man kanske säga cynismen, når oslagbara höjder när den israeliska regeringen försöker förklara sina allt brutalare kollektivstraff mot den palestinska civilbefolkningen. Efter ett svårt terrorattentat - jo den gången var det frågan om terror - beredde regeringen marken för vedergällningen som skulle komma med följande uttalande från dess talesman: ”Israels regering hållar PA och dess
ledare (Arafat) direkt ansvariga för de miserabla villkor under vilka den palestinska befolkningen tvingas att leva.” Underförstått: Eftersom Arafat inte gör tillräckligt mycket för att stoppa terrorn får den palestinska civilbefolkningen betala priset i form av hussprängningar som gör hela storfamiljer, från spädbarn till gamlingar, hemlösa. Genom att helt oskyldiga passanter dödas under flygvapnets ”riktade attacker” mot förmenta terrorister. (I statistiken blir dessa dödsoffer till collateral damage). Jordvallarna, vägspärrarna och taggtrådshindren mellan Västbankens byar som hindrar folk från att komma till sjukhus eller hälsa på gamla mormor, icke att förglömma de ändlösa utegångsförbuden, allt detta och mera är förstås enbart och uteslutande Arafats fel.
Enbart komiskt blev det när försvarsadvokaten för två bröder som dömdes för en ovanligt brutal våldtäkt av en tysk turist försökte använda sig av det ”patriotiska” argumentet. Rätten borde ta hänsyn till att bröderna ”har kommit till Israel (från
USA) av ideologiska skäl, samt frivilligt anmält sig att tjäna i den israeliska armén.” Rätten lämnade denna vädjan om strafflindring utan beaktande.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons