Annons
X
Annons
X

Husby – ett år efter kravallerna

För ett år sedan brann bilarna, 32 poliser skadades och föräldrar samlades till nattvandring i Husby. Nu, ett år senare, möter journalisten Duraid al-Khamisi unga i förorten som plötsligt blev världskänd.

Annons
X
Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 1

Bild 2 av 4

Inga, 83: ”Vi lämnar ungarna i sticket”

Foto: YVONNE ÅSELL

Inga Harneskär.

Hur påverkade Husbykravallerna de som bor där? Möt tre som älskar Husby.

– Husby var attraktivt. Här fanns massor av service.

Så beskriver 83-åriga Inga Harnesk Husby 1974, året då hon flyttade hit tillsammans med sin make. På den tiden brukade hyresvärden knacka dörr: hyresgästerna var välkomna till Husby gård, där de bjöds på kaffe och bullar eller satt och spelade sällskapsspel.

Inga Harnesk trivdes utmärkt bra. Här fanns allt hon behövde; ett bankkontor, försäkringskassan, en vårdcentral, ett apotek, en socialförvaltning och flera kvartersgårdar. Men steg för steg började nedläggningarna. Allmännyttan höll på att försvinna. Hyresvärden slutade knacka dörr.

Och för ett år sedan, när bränderna fortfarande pågick – förstod Inga Harnesk inte vad som höll på att hända. Det var en ny förbryllande känsla varje dag.

När Inga en kväll på nyheterna hörde att en byggnad i Husby gård höll på att brinna fick hon panik.

– Jag skrek och grät, klädde på mig och sprang dit.

Ändå har hon viss förståelse för de ungas reaktioner.

– Vi lämnar ungarna i sticket. De har inte känt de vuxnas engagemang. De försökte vara med och bestämma, men vi har aldrig haft kontakt med dem.

Annons
X
Annons
X
Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 1

Bild 3 av 4

”Man måste kriga för att nå sina drömmar”

Foto: YVONNE ÅSELL

Keya Turan

Hur påverkade Husbykravallerna de som bor där? Möt tre som älskar Husby.

**Husbys nya stjärnskott **till hiphopscenen, Keya Turan, har precis fått ett skivkontrakt, och redan nu i sommar är det planerat att han ska turnera tillsammans med Ken Ring.

Han var en av de ungdomar, föräldrar och aktivister i Husby som låg bakom initiativet ”lämna en sten - plocka en korv”, som manade till lugn i Husby och som var en viktig anledning till att kravallerna upphörde.

**Keya Turan är alltid **ute bland ungdomarna. Han förstår vikten av att ge barnen förebilder. Samtidigt förstår han att den som vill lyckas måste kämpa för sina drömmar. 

– Jag säger alltid till ungdomarna att kämpa, kriga för att nå sina drömmar. Jag frågar: ”vad vill du göra, vad kan du göra, vad drömmer du om, ställ dig själv frågan: vad kan jag göra annorlunda?”.

Han talar om den begåvning som finns i Husby. Han märker att allt fler av hans vänner sökt sig till att studera efter gymnasiet. Själv har han ett år kvar av universitetsstudierna.   

Men samtidigt menar Keya Turan att det kan vara svårt att bryta mönstret när man väl hamnat snett i livet.

Han ser sig själv som en samhällskildrare. Det är det musiken är till för – att föra berättelser vidare.

– Och att förklara saker för människor. Musik är något som alla förstår. 

Annons
X
Annons
X
Foto: YVONNE ÅSELL Bild 1 av 1

Bild 4 av 4

Bircan, 22: ”Här är människor närvarande”

Foto: YVONNE ÅSELL

Husby andas liv, tycker Bircan Djafer. Hon tycker att det behövs fler verksamheter i området.

Hur påverkade Husbykravallerna de som bor där? Möt tre som älskar Husby.

Bircan Djafers drömsamhälle är en plats där alla får uttrycka sina åsikter. Ett samhälle som lyfter upp ungdomar och positiva krafter i ett område.

Idag är hon 22 år och studerar fastighetsutveckling med fastighetsförmedling. Helst av allt vill hon arbeta med att omvandla gamla industriområden till bostadsplatser. Kanske samarbeta med olika parter utifrån samhällets olika utmaningar.

Idag bor Bircan Djafer tillsammans med sin mor och syster i Husby. Hon säger att hon alltid har betraktat Husby som sitt hem. Hon har bott här sen hon föddes.

Trots att Bircan Djafer nästan alltid har gått i skola i innerstan säger hon:

– Husby är mitt hem. Här finns tryggheten och bekvämligheten. Ansikten man känner igen. Det finns ”liv” och människor är närvarande.

Även om hon drömmer om ett samhälle utan hinder, märker hon att det finns några i området. Både sådana som kommer utifrån i form av fördomar men också i avsaknaden av verksamheter.

– När jag växte upp här så fanns det alltid så mycket mer att göra.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X