Annons

Cecilia Blomberg:Hur väl tar Sverige vara på invandrad kompetens?

Foto: Claudio Bresciani/TT
Under strecket
Publicerad

Inte särskilt bra alls, om man ska tro Jusek och Fores. Enligt nya rapporten ”Rätt jobb åt utrikes födda akademiker” är i dag var femte akademiker i Sverige född utomlands, samtidigt som endast hälften har ett arbete som motsvarar deras utbildning. Det kan låta som ett enormt slöseri. Men för att räknas som utrikes född akademiker räcker det med att man själv har uppgett att man har eftergymnasial utbildning på tre år eller mer.

SVT Nyheter rapporterade den 5 februari om att en öron-näsa-halsläkare från Syrien hindrades från att arbeta som läkare av ett teoretiskt kunskapsprov. Men var det verkligen provet i sig som utgjorde problemet? Nej, han hade valt att inte göra provet. Bara en av fem klarar nämligen godkänt och får svensk läkarlegitimation.

Oavsett hur goda intentionerna må vara vore det knappast önskvärt om bristande kompetens släpptes igenom. Men ditåt verkar det barka. Valideringsdelegationen har av regeringen fått i uppgift att öka förutsättningarna att erkänna tidigare lärande, oberoende av var, när och hur individen har utvecklat sin kompetens. Ett av förslagen som nyligen överlämnades i delbetänkandet lyder: ”Principen om generöst och flexibelt erkännande ska gälla oberoende av vilka meriter som åberopas.”

Naturligtvis vore det bra om vi bättre kunde ta vara på invandrares kompetens. Men hur väl går flexibla kunskapsbedömningar ihop med kvalitet och säkerhet?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons