Recension

Hur ska vi berätta om detta?

OMSKRIVNINGAR Idag är det FN:s internationella minnesdag för Förintelsens offer och litteraturen om nazismens folkmord är lika rik som någonsin. En ny tysk antologi undersöker argument för och emot att gestalta det stora 1900-talstraumat.

Under strecket
Publicerad
Den sovjetiska armén tog det här fotot av några barn i Auschwitz just efter befrielsen i januari 1945.

Den sovjetiska armén tog det här fotot av några barn i Auschwitz just efter befrielsen i januari 1945.

Foto: AP
Annons

Umberto Ecos nya bok ”Om fulhet” (recenserad i SvD 25/1) behandlar bland annat den estetiskt och moraliskt vitala frågan om vad som händer med det fula och groteska när det får en konstnärligt fulländad gestaltning. Är ett vederstyggligt motiv fult eller vackert, motbjudande eller tilltalande, när det låtit sig exponeras för konstnärens utsökta blick för estetiska kvaliteter? De här principiella spörsmålen är tydligt besläktade med de problem som dryftas i en nyutkommen och läsvärd antologi,
Literatur und Holocaust , utgiven av anglisterna
Gerd Bayer och
Rudolf Freiburg. Ur en rad olika perspektiv ställs här frågan på sin spets: är det över huvud taget möjligt att ge något så ofattbart genomgripande och brutalt perverterat som Förintelsen en litterär gestaltning?

Trots denna högst begripliga skepsis har väl ingen annan händelse i historien varit föremål för en sådan massiv bearbetning i litteraturen – från de direkt drabbades vittnesskildringar via den ”andra generationens” reflekterande tematiseringar till den ”tredje generationens” mer obesvärade och distanserade Holocaust-litteratur. Den litterära debatten om Förintelsen som tema och motiv har så under ett halvt århundrade resulterat i ett brett spektrum av hållningar och motsättningar, främst inom de tyska och anglosaxiska språkområdena. Här har röster som exempelvis författaren Aharon Appelfelds – ”Håll litteraturen borta från det där brinnande området. Låt siffrorna tala, låt väldokumenterade fakta tala” – och Adornos sats om det barbariska i att skriva dikter efter Auschwitz krockat med Kertész övertygelse om att man efter Auschwitz just inte kan skriva om någonting annat än Auschwitz.

Annons
Annons
Annons