Annons
X
Annons
X

Hur ska man tolka Borg – full, halvfull eller småfull?

(uppdaterad)
Finansminister Anders Borg promenerar från finansdepartementet till riksdagen med alliansregeringens budgetförslag.
Finansminister Anders Borg promenerar från finansdepartementet till riksdagen med alliansregeringens budgetförslag. Foto: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX

Full sysselsättning är ett begrepp som skiftar innebörd. Förr betydde det att ingen, kanske högst någon procent av arbetskraften, skulle gå utan jobb. Sedan började man räkna och insåg att det alltid kommer att finnas folk som är emellan jobb, varför man höjde ribban upp till runt tre procent.

När finansminister Anders Borg döpte höstbudgeten till
Från kris mot full sysselsättning förändrades begreppet igen. Eftersom prognosen för mandatperiodens slut visade att arbetslösheten då skulle ha sjunkit till sex procent, och inte tre, anade man att full numera skulle utläsas halvfull.

Borg ser positivt på framtiden. Så länge Sverige har stabila och sunda finanser, så kommer företagen att anställa, och reformerna från förra mandatperioden slå igenom på bredare front.

Annons
X

Alliansen lyckades öka sysselsättningen med ungefär 100000 jobb, trots finanskrisen. Det skedde med heroisk envishet, och trots enorma protester. Under några år var regeringen Reinfeldt Europas mest reforminriktade. Det gav resultat.

Nu gäller det att vårda de reformer som redan genomförts, menar Borg. Men räcker det?

Han tycks ha glömt att arbetslösheten ändå steg under den förra mandatperioden, eftersom befolkningen i Sverige också ökade.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Företagarförbundet har granskat hur de småföretag har resonerat som nyanställt under de senaste tre åren. Småföretagen (0–9 anställda) står för 32 procent av de privata arbetstillfällena, och 44 procent av dem har anställt under perioden. Rapporten
    Här skapas jobben skildrar således bara ett segment av näringslivet, men ger ändå en fingervisning om hur jobb tillkommer.

    Enkäten visar att Anders Borg har rätt i sin huvudtes om sunda finanser. För den absoluta merparten har regeringens reformer för att underlätta anställningar (halverad arbetsgivaravgift för unga, nystartsjobb, rot-avdrag etcetera) inte spelat roll alls. De som har anställt har i huvudsak gjort det för att besvara en ökad efterfrågan, och inte för att det plötsligt blivit enklare eller billigare att anställa.

    Men enkäten visar samtidigt att reformerna har spelat roll för en hel del företag. 19 procent anger att den halverade arbetsgivaravgiften ”påverkade mycket” eller ”var helt avgörande”, 15 procent har påverkats av nystartsjobben, 10 procent av den förlängda möjligheten att visstidsanställa, och så vidare.

    Så visst tuffar företagandet på om Sverige har ekonomin i ordning. Men det går också att få ännu fler jobb.

    Regeringen Reinfeldts omstridda reformer skapade 100000 jobb, trots krisen. På sikt ger de reformerna ännu mer utväxling, om de ”vårdas”. Men säg, för enkelhetens skull, att vi har en halv miljon arbetslösa. Och även denna mandatperiod ökar befolkningen stadigt. Vad betyder det för begreppet full sysselsättning?

    En pessimist betraktar glaset som halvtomt. Men är det begreppet tillräckligt för att beskriva bristen på nyskapande jobbpolitik? I budgeten har man som ambition att sänka restaurangmomsen, den dagen ekonomin tillåter. Är det allt?

    Men Borg är optimist. En budget som är nästan helt tom på jobbreformer, hur ser man helst på den i finansdepartementet? Småfull, kanske?

    Annons
    Annons
    X

    Finansminister Anders Borg promenerar från finansdepartementet till riksdagen med alliansregeringens budgetförslag.

    Foto: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X