Annons
X
Annons
X

Per Gudmundson: Hur ska det gå för nästa miljon?

Svenskt flykting­mottagande

Häromveckan kunde SCB berätta att Sverige nu har 10 miljoner invånare. Det gick fort. Så sent som 2004 blev vi 9 miljoner. Den senaste miljonökningen gick alltså på 13 år, medan den förra tog 35 år. Den snabba befolkningsökningen beror på invandring.

Lagom till detta landmärke utkommer nationalekonomen Tino Sanandajis populärvetenskapliga debattbok ”Massutmaning – ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende” (Kuhzad Media), som utförligt redogör för följder av de senaste decenniernas invandring.

Invandring är inte något enhetligt, och invandrare ingen homogen grupp. Därför är det snudd på meningslöst att diskutera huruvida invandring som fenomen har positiva eller negativa effekter, fastslår Sanandaji. Den specifika typ av migration som Sverige har haft de senaste decennierna (efter att arbetskrafts- har ersatts av asylinvandring) har dock gett en rad oönskade sviter. Boken, som har drag av forskningsöversikt snarare än polemik, försöker beskriva utvecklingen.

Annons
X

Utrikes födda utgör i dag 17 procent av befolkningen, men ”53 procent av dem med långa fängelsestraff, 54 procent av de arbetslösa och mottar 60 procent av de utbetalda socialbidragen”, noterar Sanandaji.

På grund av stor skillnad i sysselsättningsnivå mellan svenskarna och dem som invandrat utgör de senare en belastning på den offentliga ekonomin. En genomsnittlig flykting beräknas ge en årlig nettokostnad om 70 000 kronor. Etablering på arbetsmarknaden tar tid – efter 15 år i landet förvärvsarbetar 60 procent av flyktingarna och deras anhöriga – och väl inne hinner man inte arbeta ihop tillräckligt för att finansiera pensionerna.

Problemet är inte lätt att åtgärda. Hälften av de nyanlända i dag har högst förgymnasial utbildning, och många av dem med högre utbildning saknar likväl rätt kompetens för svensk arbetsmarknad. Även så kallade enkla jobb kräver numera oftast gymnasieexamen, och Sverige har dessutom rationaliserat bort de flesta enkla jobben.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Effekterna på samhället är påtagliga. I ett av bokens mest intressanta avsnitt granskar Sanandaji kommuner som under lång tid har tagit emot många flyktingar. Malmö, Södertälje och Botkyrka har på två decennier fått se skattekraften urholkas, och överlever i dag endast tack vare de totalt 7,5 miljarder kronor som årligen kommer via det kommunala utjämningssystemet.

    Påföljande segregering leder till hög koncentration av sociala problem. Antalet utanförskapsområden växte från tre år 1990 till 186 på drygt två decennier. Där frodas antisocialt beteende och kriminalitet. Mängden anlagda bilbränder per 100 000 invånare – för att ta ett exempel ur boken – har nästan fyrdubblats på knappt 20 år, och högt över grannländerna.

    Boken avslutas med 25 åtgärdsförslag. Bättre tillväxtpolitik, större satsningar på forskning och utbildning, samt ordning och reda i skolan är bekanta krav från höger. Sanandaji lyfter också fram upprustning av miljonprogrammet, återinförd fastighetsskatt för att finansiera integrationsmisslyckandet och arbete mot diskriminering på krogen.

    Han föreslår också ökade repatrieringsbidrag – även en tiodubbling av nuvarande 30 000 kronor i återvändandepeng skulle ur ett skattebetalarperspektiv vara lönsamt .

    Ingenstans bland åtgärdsförslagen finns dock traineejobb, plusjobb, instegsjobb eller jobbcoacher. Om sådana insatser hade fungerat hade Sverige varit bäst på att integrera invandrare på arbetsmarknaden, och inte sämst i OECD.

    Inget kommer dock att fungera, menar Sanandaji, om vi fortsätter att fylla på utanförskapet med fortsatt stor asylinvandring.

    Enligt SCB:s prognos passerar Sverige 11-miljonerstrecket år 2024. Det är om sju år.

    Annons
    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X