Annons
X
Annons
X

Hur ser skolan ut efter 2010?

SKOLAN I STÖPSLEVEN Vad händer med den svenska skolan efter nästa val? Regeringen har sjösatt vissa reformer medan andra löften ännu inte ens börjat utredas. Skulle oppositionen vinna valet finns det också osäkerhet kring vad som kommer att hända, skriver Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Skolan är inne i en reformperiod. Men vad vill regeringen göra efter nästa val? Vi lärare frågor oss också vad den röd-gröna oppositionen vill med utbildningspolitiken om de får makten efter valet 2010. Kommer reformer rivas upp? Finns en gemensam vision?

Socialdemokratiska partiets egen valanalys klargjorde att regeringsinnehavet 2006 förlorades till stor del på grund av skolpolitiken. Den borgerliga alliansen lyckades samtidigt sätta skolan högt på dagordningen. Socialdemokraterna har efter valmisslyckandet stegvis anpassat sin utbildningspolitik
.

Alliansregeringen genomför nu det man enades om innan valet med tydligare fokus på kunskaper i olika ämnen, mer av uppföljning och bedömning, tidigare betyg i fler steg, en totalreformerad gymnasieskola och ny lärarutbildning.

Annons
X

Samtidigt finns det en stor osäkerhet om hur den borgerliga regeringen ska fortsätta med en gemensam skolpolitik sedan alla reformer sjösatts. Det kan visa sig bli ett svårpasserat minfält.

Inför valet 2010 måste såväl regeringen som regeringsalternativet bekänna färg i samtliga skolreformer, samt presentera en egen vision för skolan. Efter Mona Sahlins besked om maktdelning med miljöpartiet och vänsterpartiet vid en valseger blir det minst lika viktigt att Lars Ohly, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson talar om vad de vill i olika skolfrågor. Det går nämligen inte idag att säga vilket oppositionsparti som kommer att kräva och vinna posten som skolminister vid en valseger.

Blir det socialdemokraten Marie Granlund, vänsterpartisten Rossana Dinamarca eller miljöpartisten Mats Pertoft som styr skolfrågorna i en eventuell ny regering 2010? Var och en står för olika skolpolitisk inriktning.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Socialdemokraterna har tagit steg mot ett ökat kunskapsfokus, sagt ja till betyg från årskurs sex och ställt sig positiva till förslag på ny betygsskala. När det gäller betygsfrågan tycks miljöpartiet dela socialdemokraternas uppfattning, medan vänsterpartiet vill avskaffa betygen helt och hållet. Även läxor vill Lars Ohly avskaffa. Betygsfråga verkar vara en het potatis i spekulationerna om en alternativ skolpolitik.

    Välutbildade lärare är viktigast för elevernas prestationer i skolan. Ny lärarutbildning och höjd status för yrket är därför angeläget. Den borgerliga alliansen gör nu om lärarutbildningen från grunden. En så viktig reform måste hålla på sikt och oppositionens syn måste redovisas.

    Ytterligare en fråga är hur oppositionen ska ställa sig till friskolor. Miljöpartiet vill bejaka och utveckla systemet med friskolor medan vänsterpartiet helst ser ett förbud mot annat än offentligt ägda skolor. Och vad vill socialdemokraterna?

    Frågan om friskolor är en svår nöt även för regeringen. Utbildningsminister Jan Björklund talar ofta om att öka kontrollen av friskolorna, samt om behovet att få en större enhetlighet.

    Moderaterna talar istället mer om ökad frihet och mångfald – och centerpartiet värnar småskaligheten och självständigheten för enskilda skolor.

    Även regeringen måste klargöra vad de vackra orden från Reinfeldt om att ”läraryrket är ett av landets viktigaste yrken” betyder. Regeringspartierna borde visa att man värdesätter lärare i de kommuner där man styr. Vi har inte kunnat se att regeringspartierna satsar mer på exempelvis lärarlönerna. När alliansens politiker talar om att satsa på lärarna, så är det tomma ord.

    Frågan om ansvaret för skolan splittrar såväl oppositionen som regeringspartierna där endast folkpartiledaren tydligt vill förstatliga skolan för att stärka likvärdigheten.

    Här har Jan Björklund stöd hos Lars Ohly, som också vill se en statlig skola. Miljöpartiet vill snarare decentralisera skolan ännu mer.

    Likaså inställer sig här frågan var man hittar Mona Sahlin när det gäller ökat statligt ansvars-tagande för skolan? Värnandet om likvärdigheten i skolan är historiskt sett en socialdemokratisk paradgren.

    Att kommunaliseringen av skolan ska utredas är ett löfte som Jan Björklund gett och som flera riksdagspartier står bakom. Ännu har ingen utredning tillsats. Jag menar att det är en ödesfråga för skolans möjlighet att ge alla elever den skolgång de har rätt till.

    Särskilt nu när vi är på väg in i en ekonomisk kris är statens ansvar avgörande. Kommer vi få se massuppsägningar i skolan, eller kommer regeringen ge tillräckliga resurser för att skolan ska kunna försvaras?

    I onda tider är skolan ännu viktigare för att alla skall få en chans. Därför får staten inte svika igen. Oavsett vilken färg det är på den regering som styr staten.

    METTA FJELKNER

    ordförande Lärarnas Riksförbund

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X