Annons

Hur kan krut vara ont?

En soldat fyller sitt vapen med krut, 1608. Ogräs.
En soldat fyller sitt vapen med krut, 1608. Ogräs. Foto: André Maslennikiov /IBL

”Jag har ofta grubblat över ordstävet ’ont krut förgås inte så lätt’. Det är ju helt obegripligt. Hur kan krut vara ont? Syftar det på att militaristiska regimer eller hårdhudade soldater är svåra att ta kål på?”

Under strecket
Publicerad

Nej, det gör det inte, även om vi förvisso kan låta dessa bibetydelser häfta an till ordstävet, om vi så vill. Men egentligen syftar meningen på något helt annat. Det rör sig om en så kallad folketymologi, det vill säga en språklig process varigenom ord nybildas eller omformas utan att man tar hänsyn till vad ordet eller begreppet egentligen betyder. Så sker ofta när vi får in lånord som påminner om svenska ord men som i grund och botten inte har med dem att göra. Ett vanligt exempel är ordet ”följetong”. Vi tolkar det i regel som att något följer på något annat, ungefär som följetonger gör i tidskrifternas och TV-seriernas värld. Men ordet går egentligen tillbaka på franskans feuilleton, som betyder ”litet blad”. Det har inget med verbet ”följa” att göra, annat än i folketymologins värld.

”Ont krut förgås inte så lätt” är en folketymologisk förvanskning av tyskans Unkraut vergeht nicht (ibland med tillägget so leicht), det vill säga ”Ogräs försvinner inte (så lätt)”. Ytterst syftar det alltså på trädgårdsodlingens vedermödor och har ingenting alls med krut att göra. I överförd bemärkelse har ordstävet kommit att syfta på folk eller plågor man vill men inte kan bli av med. Orden Kraut och krut påminner onekligen om varandra, varför en eller flera föga tyskkunniga svenskar vid okänd tidpunkt lade krutet in i meningen.

Annons
Annons
Annons