Hur får man filmjobb?

Ett liv på vita duken Rapparen Ken Ring har precis släppt en ny skiva. Men en mindre roll i filmen Blodsbröder har gett honom mersmak på skådespeleri. Som reporter för en dag frågar han ut regissören ­Harald Hamrell om hur han bäst bör gå till väga.

Publicerad
Harald Hamrells karriär börjde med att han nästan blev Emil i Lönneberga vilket så småningom ledde till ett liv som regissör, bladn annat till en mängd Beckfilmer, som Ken Ring är ett stort fan av.

Harald Hamrells karriär börjde med att han nästan blev Emil i Lönneberga vilket så småningom ledde till ett liv som regissör, bladn annat till en mängd Beckfilmer, som Ken Ring är ett stort fan av.

Foto: JUREK HOLZER
Annons

Hur startade allt för dig?

–Jag kom tvåa på Emil i Lönne­berga-rollen. Sedan var jag med i en Vilgot Sjöman-kortfilm. 1973 fick jag en roll i en långfilm som hette En handfull kärlek. Efter den hade jag en eller två roller varje år under hela min tonårsperiod. Pengarna jag tjänade på skådespeleriet gick till egna filmer. Jag visste att jag ville bli regissör, men jag visste inte om det skulle gå.

Vilka har du jobbat mest med?

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons