Annons
X
Annons
X

Ivar Arpi: Hur blir invandringen lönsam?

(uppdaterad)
Svenskt flykting­mottagande

Påståendet har gjorts otaliga gånger på senare år: eftersom Sverige blir äldre behövs invandrare för att utöka den arbetsföra befolkningen. I stället för att fråga hur mycket invandring Sverige tål bör frågan vara hur mycket invandring Sverige behöver. Vem ska annars ta hand om oss när vi blir äldre?

Tyvärr ska vi troligen själva göra det. Åtminstone delvis. Forskarna Joakim Ruist och Joakim Flood, som skrivit ”Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser” (SOU 2015:95) som kom i fredags och är en del av Långtidsutredningen 2015, visar att det förmodligen är så att vi alla snarare kommer att behöva arbeta längre för att finansiera invandringen till Sverige. I nästan alla scenarier är invandringen en förlustaffär för de offentliga finanserna, visar de. Det scenario där invandringen blir lönsam är om man antar att utomeuropeiska invandrargrupper med låg sysselsättning höjer sin sysselsättning med 10 procentenheter och att hela befolkningen höjer sin pensionsålder med två år.

Men detta scenario är beräknat på att invandringen sjunker kraftigt, vilket Ruist och Flood poängterar, eftersom de har utgått från SCB:s befolkningsprognos som gjordes i maj. SCB räknar alltid med tre scenarier: ett lågt, ett huvud och ett högt scenario. Och ju högre invandring desto större underskott, enligt Ruists och Floods beräkningar. Det SCB i maj kallade en hög nivå är dock avsevärt lägre än den faktiskt invandringsnivå som Sverige har haft sedan dess. Med sommarens facit i hand framstår SCB:s befolkningsprognos som en glädjekalkyl, vilket tyvärr påverkat Ruists och Floods beräkningar. Med tanke på de rekordhöga nivåerna av asylsökande räcker det förmodligen inte att höja pensionsåldern med endast två år.

Annons
X

För att invandringen ska bli lönsam krävs att sysselsättningen ökar. Men Sverige kombinerar den i särklass största asylinvandringen med den allra sämsta integrationen på arbetsmarknaden. I dag har Sverige OECD:s största sysselsättningsgap på 17 procentenheter, där inrikes födda har 83,1 procent och utrikes födda 66,1 i åldrarna 20-64 år (Eurostat: 2014). Arbetslöshetsnivån bland inrikes födda är 4,6 procent – mot 21,6 procent bland utrikes födda (Arbetsförmedlingen, oktober 2015). Samtidigt visar undersökningar att Sverige är det land som har minst rasism, enligt bland annat World Values Survey. Hur går det ihop?

Fortsätter det såhär får vi nog arbeta hela vägen till graven. Foto: Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN

**Orsaken till sysselsättningsgapet **är att den svenska arbetsmarknaden i allt mindre utsträckning behöver lågkvalificerad arbetskraft och att det krävs hög produktivitet för att kunna ta sig över tröskeln in på arbetsmarknaden. Diskriminering är ett problem, men länder som Ungern och Slovakien har högre sysselsättning för utrikes födda.

Nej, sysselsättningsgapet i Sverige beror inte på rasism utan främst på asylinvandrares låga utbildningsnivå. I PIAAC-mätningen till exempel, som mäter läs- och räknefärdigheter bland vuxna i åldern 16 till 65, har Sverige den största skillnaden mellan utrikes- och inrikesfödda av alla OECD-länder (2013). Invandrare får därför svårt att hinna ikapp. Att Sverige har minst andel låglönejobb av alla OECD-länder underlättar inte. För de som kommer nu har dessutom köerna till SFI vuxit drastiskt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Med nuvarande skillnader i sysselsättningsnivå beräknar Ruist och Flood att det varje år sker en omfördelning av 0,7 procent av BNP från inrikes födda till utrikes födda. Medan Jan Ekberg, som gjorde samma sorts långsiktiga studie 2009, kom fram till att det snarare var mellan 1,5-2,0 procent. Skillnaden är att Ekberg även räknade in svenskfödda barn till två utrikes födda föräldrar, vilket Ruist och Flood med god anledning inte gör.

    Så vilka tecken finns på att den nödvändiga sysselsättningsökningen är på väg att ske? Inte många. Sysselsättningsgapet har inte minskat över tid, utan legat ganska konstant sedan åtminstone 2005. Trösklarna in på arbetsmarknaden är lika höga som någonsin.

    Fortsätter det såhär får vi nog arbeta hela vägen till graven.

    Annons

    Fortsätter det såhär får vi nog arbeta hela vägen till graven.

    Foto: Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X