Annons
Krönika

Dick Harrison:Hur blev svenskarna så kräftfixerade?

Foto: Hasse Holmberg/TT

Augusti innebär såväl kräft- som surströmmingpremiär. Kräftätandet är ett praktexempel på kulturell import. Så sent som på 1700-talet var kräft­ätandet ett okänt fenomen på svenska bondgårdar.

Publicerad

Så här dags på året brukar kulinariskt medvetna svenskar tala om premiärer: kräftpremiär och surströmmingspremiär. Den förstnämnda förknippas med första och andra veckorna i augusti, den sistnämnda med tredje torsdagen i månaden. Men hur länge har det varit så? Och hur kommer sig att dessa märkliga maträtter har blivit så populära i Sverige?

Vad datumen beträffar är det numera okej att ignorera dem. Det finns ingen lag som stadgar att man inte får saluföra och äta kräftor och surströmming före en viss dag. Men det har funnits. I Fiskeriförordningen stadgades fram till 1994 om kräftpremiär efter första onsdagen i augusti. Ett steg längre tillbaka, före 1982, var det den 8 augusti som gällde; man fick inte börja fiska förrän efter 17.00 föregående dag. Surströmmingspremiären var lagstadgad fram till 1998, för att man önskade försäkra sig om att fisken var tillräckligt mogen, men idag står det i teorin folk fritt fram att sälja burkarna tidigare.

Annons
Annons
Annons