Krönika

Mikael Mölstad:Hundraprocentig misstro till statistiken

Mikael Mölstad

Forskningsrön om alkohol orsakar braskande rubriker i media. Detta oavsett om det är glädjekalkyler eller skrämselskott. Efter att i åratal ha översköljts av ofta motstridiga statistik har Mikael Mölstad hittat en räddande sanning.

Under strecket
Publicerad
Annons

Jag har ett, minst sagt, komplicerat förhållande till statistik. I synnerhet den statistik som ofta ger rubriker i media. Och alldeles särskilt stör jag mig på statistiska studier när det rör mat och vin. Det handlar lika ofta om rena glädjerapporter som veritabel skrämselpropaganda.

Min ärliga upplevelse av alla dessa statistikbaserade studier är att många inte orkar ta till sig dem. Och skulle vi helt okritiskt tro på allt som vaskas fram ur statistik, negativt som positivt, om vin och mat, skulle vi få det jobbigt.

Just på sommaren verkar det finnas extra mycket plats att rapportera om negativa alkoholstudier. Det måste vara den allmänna nyhetstorkan. Denna sommar handlade det inte om standardnyheten: vi dricker mer alkohol på sommaren – och det är farligt.

Nu handlade det om att även lite alkohol är farligt. För den som orkade läsa vidare framkom att det handlade om en statistisk studie av 80 000 personer där var elfte person utvecklat förmaksflimmer. Om man tittade närmare på undersökningens utformning kunde man se att de hade jämfört dem som dricker större mängder vin eller starksprit med dem som inte dricker alls – eller mycket sällan. Av detta formulerades sedan nyheten med rubriken: Lite alkohol kan skada mycket.

Annons
Annons

Den andra nyheten blev än mer uppmärksammad. Där påstods i rubriken att äldre kvinnor dricker mer alkohol. Den nyheten byggde på en studie gjord av Göteborgs universitet. Budskapet var att en av tio 75-åriga kvinnor dricker mer än för fyrtio år sedan och att detta är riskfyllt och kan ge problem. Läser man vidare förstår man att riskdrickandet anses starta med en flaska vin i veckan. Vore jag en 75-årig kvinna skulle jag totalt glömma denna studie. I synnerhet som det generaliseras om ålderdom och alkohol på ett tveksamt sätt.

Detta var två av sommarens exempel. Men liknande nyheter dyker upp hela tiden. Förra året hade Svenska Dagbladet en fantastisk rubrik: Svenska alkoholvanor pajar minnet. Nyheten baserades på en brittisk studie där man följt tiotusen personer för att studera hur alkoholkonsumtion i medelåldern kan påverka hjärnans hälsa. Sedan drogs vidlyftiga slutsatser om hjärnans förfall i förhållande till mängden alkohol. Det hela vidimerades av en professor i Uppsala som drivit liknande forskning på djur.

Nästan lika ofta kommer studier som ger otroliga besked om vinkonsumtionens hälsobringande effekter. Åtminstone om man håller sig till 2–3 glas vin om dagen. Dessa lyckopiller till glädjerapporter är inte mycket bättre än de som skräms. I förra veckan rapporterades till exempel att lite alkohol är bra för minnet. Vad ska man tro om det? Vidare kan jag här sammanfatta allt gott som några glas vin påstås göra – enligt analysföretaget Winetech Scan som ställt samman kända studier.

Moderat drickande ger 50 procent mindre risk för demens, 20–40 procent lägre risk för cancer i bland annat lungor och lymfa, 30–40 procent mindre risk för att få diabetes, 30 procent minskad risk för högt blodtryck och proppar i hjärta eller hjärna samt 20 procent mindre risk att tappa kognitiva hjärnfunktioner.

Företaget som publicerat desssa rön har räknat ut att återhållsamma vindrickare totalt löper tio procent mindre risk att drabbas av alla upptänkliga sjukdomar i jämförelse med dem som dricker mycket, eller inte alls.

Som amatör funderar jag i stället på att lägga ihop dessa procentsatser. Då är jag övertygad om att jag får en mer än hundraprocentig immunitet mot allt elände som kan drabba kroppen.

I alla fall statistiskt sett.

Mikael Mölstad är SvD:s vinskribent

Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons