Annons
X
Annons
X

Humanisterna: Kräv inte religiös tro för statsstöd

Staten ger finansiellt stöd till livsåskådningsorganisationer – men bara om de tror på något övernaturligt. Det är dags att skrota den orimliga och föråldrade principen, skriver bland andra Bengt Westerberg och Christer Sturmark från Humanisterna.

Den svenska staten är på väg att bli livsåskådningsneutral. Nu är det dags för nästa steg, skriver debattörerna.
Den svenska staten är på väg att bli livsåskådningsneutral. Nu är det dags för nästa steg, skriver debattörerna. Foto: Lars Pehrson

DEBATT | STATSSTÖD

I andra länder har man frångått principen om stöd bara till religiösa organisa­tioner.

Staten ska vara neutral till olika livsåskådningar. Ändå diskrimineras icke-religiösa livsåskådningar i svensk lagstiftning.

Staten ger varje år ekonomiskt stöd med cirka 80 miljoner kronor till ett antal­ kristna, muslimska, judiska och buddhistiska trossamfund. Trots att den sekulära humanismen är en internationellt erkänd och starkt växande livsåskådning har den inte rätt till samma statliga stöd som de religiösa trossamfunden.

Annons
X

Regeringen tillsätter nu en utredning som ska se över stödet. Syftet är, enligt demokratiminister Alice­ Bah Kuhnke, att säkerställa att skattemedel endast går till organisationer som tydligt respekterar demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är mycket välkommet. Vi har sett flera exempel på både kristna och muslimska organisationer med statligt stöd som har agerat på ett sätt som strider mot dessa värden.

Man kan naturligtvis ifrågasätta om staten över ­huvud taget ska ge ekonomiskt stöd till livsåskådningsorganisationer, men om utredningen landar i att det ska ske även fortsättningsvis måste stödet göras livsåskådningsneutralt.

Det enda skälet för att i dag utestänga till exempel Humanisterna från stöd är att den sekulära huma­nismen inte bygger på en gudstro. Det är orimligt att ett villkor för att få del av ett statligt stöd ska vara en tro på något övernaturligt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I den gällande lagen står det att de bidragsberättigade trossamfunden ska bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg och att en förutsättning är att de bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.

    Det är orimligt att stödet ska baseras på begreppet religion. Religiösa livsåskådningar är endast en sorts livsåskådningar, som har det gemensamt att de bygger på en tro på något övernaturligt. En sekulär och neutral stat bör inte ge stöd till trossamfund för att främja den religiösa tron, utan möjligen för den sociala betydelse deras verksamhet har för dem som berörs.

    I andra länder har man frångått den förlegade principen om stöd bara till religiösa organisationer. I Norge kan stödet till livsåskådningsorganisationer ända sedan 1980-talet utgå också till norska Humanistförbundet. Även i Island är regelverket numera livsåskådningsneutralt.

    Humanisterna i Sverige har en sammanhållen och genomtänkt livsåskådning, med en tydlig etisk grund – den sekulära humanismen – och erbjuder uppskattade sekulärhumanistiska ceremonier för livets högtider.

    Över huvud taget uppfyller verksamheten alla de sociala och verksamhetsmässiga kriterier som ­staten har fastslagit för att få del av stödet:

    • Själavård, i betydelsen existentiella samtal.
    • Undervisning, med ett brett utbud av seminarier, filosofiska studiecirklar med mera.
    • Sekulära ceremonier: barnvälkomnanden, vigslar och begravningar  och sommarläger för ung­domar där de får diskutera etik, moral, mänskliga rättigheter och existentiella frågor.
    • Den är en del av en internationell rörelse. Paraply­organisationen IHEU startade 1952, och organiserar cirka 100 humaniströrelser i över 50 länder.
    • Bidrar till att stärka och upprätthålla de grund­läggande värderingar som samhället vilar på: ­respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och sekulär etik.

    Men trots att den sekulärhumanistiska verksamheten alltså uppfyller alla de sociala, värderings- och verksamhetsmässiga krav som ställs på samfund som representerar religiösa livsåskådningar, så har den inte kunnat få del av stödet. Det är livs­åskådningsmässigt klart diskriminerande.

    Stödet bör i stället kunna utgå till alla livsåskådningsorganisationer med en likvärdig verksamhet som lever upp till krav på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

    Till saken hör att stödet i dag beslutas av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST). Den ­består av representanter för de organisationer som får del av stödet. De religiösa organisationernas före­trädare i SST har vecklat in sig i mer eller mindre­ oklara resonemang för att utestänga den sekulära humanismen från stödet. Så bör det inte gå till i ett rättssamhälle.

    Staten har på flera andra sätt tagit viktiga steg för att göra regelverk mer livsåskådningsneutrala. Sverige­ har sedan millennieskiftet inte längre någon­ officiell statskyrka, även om det återstår en del för att fullborda skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan. Skolundervisningen är numera livsåskådningsneutral. Kursplanen talar om reli­gioner och andra livsåskådningar, bland annat seku­lär humanism.

    Och från och med i höst likabehandlas den sekulära humanistiska ceremonin i samband med riksdagens öppnande med den religiösa högtiden i Storkyrkan. Inbjudan till båda alternativen kommer att finnas med i riksdagsförvaltningens utskick av inbjudningar.

    För oss som bygger vår livsåskådning på en sekulär etik och de mänskliga rättigheterna är det ett viktigt besked att hyllandet av demokratin inte förutsätter en religiös inramning. Den svenska staten är på väg att bli livsåskådningsneutral.

    Det är naturligt att nästa steg blir att göra också det statliga ekonomiska stödet till livsåskådningsorganisationer rättvist och lika för alla.

    Piia Posti

    lektor i litteraturvetenskap, ledamot i ­Humanisternas förbundsstyrelse

    Christer ­Sturmark

    ordförande för Humanisterna

    Tara Twana

    ledamot i Stockholms läns landsting (S), vice ­ordförande för Humanisterna

    Bengt ­Westerberg

    före detta partiledare för Liberalerna, ambassadör för ­Humanisterna

    Annons
    Annons
    X

    Den svenska staten är på väg att bli livsåskådningsneutral. Nu är det dags för nästa steg, skriver debattörerna.

    Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X