Annons

Hultsfred har hittat balansen

Under strecket
Publicerad

Vi vill visa att elektronisk musik inte bara behöver innebära en person som trycker på en DAT-knapp och har fyra dansande bimbos bredvid sig.
Johan Olofsson dansmusikbokare
Tjugonde festivalen sedan 1986 och Hultsfred är inte längre bara en angelägenhet för popfolket. Men där hiphopen i år mår bra med Snoop Dogg har dj-kulturen, electronican och reggaen trängts tillbaka.
”Jag åkte Harley ner till City och mötte en brud vid en bar, vi drog från stan i hundranitti, mot en popfestival”, sjöng Magnus Uggla på hans Sommartid från 1976. Då var det ännu ett decennium kvar innan musikföreningen Rockparty skulle expandera från fest till festival och göra en småsömnig Smålandsbygd till den absoluta riksangelägenhet som i år har lockat 31 000 besökare.
Det var dessutom långa år kvar till dess att festivalen skulle komma att bli ett alternativ för en publik bortom popluggar och långhårigt rockande.

Från de första trevande festerna 1982 där punkigt riffande bandnamn som Biffen Steks och Zwän Ruth stod på scenen,
skulle det komma att dröja fram till 1990 innan den första hiphopakten Jungle Brothers dök upp och sedan nästan ytterligare fem till ett elektroniskt dansfält värt namnet stod på agendan. Visserligen borde Erasures homoflörtande syntdisko på premiärfestivalen 1986 ha fått några av Sixten Redlös (före detta Rövens Hämnd) fans att sätta ölen i halsen:

Annons
Annons
Annons