Hugo Rehnberg

Sveriges mest omtalade intervjuform – nu som podcast. Hugo Rehnberg möter en ny gäst varje vecka.

GÅ TILL PODDEN

Lyssna på Min helg-podden

Sveriges mest omtalade intervjuform – nu som podcast. Hugo Rehnberg möter en ny gäst varje vecka.

GÅ TILL PODDEN
Perfect Guide

Rehnberg: Sluta fokusera, så lyckas du bättre

Hur skapar man något verkligt enastående? Som ett miljardbolag, botemedlet mot cancer eller ett odödligt konstverk.

Annons

Den brittiske mediemagnaten Felix Dennis recept var ”hårt arbete, tunnelseende och förmågan att vara en skitstövel”. Den danske filosofen Søren Kierkegaard insåg också vikten av fokus och bad Gud om styrkan att kunna trycka undan livets alla distraktioner.

Detta är den klassiska bilden av vägen till storhet, att maniskt arbeta mot ett tydligt uppsatt mål. Tänk Björn Borgs otröttliga nötande mot den gröna garageporten i Södertälje. Eller Steve Jobs och Steve Wozniaks hundratals arbetsnätter i garaget medan polarna hade nyckelpartyn och rökte marijuana. 

Man måste plåga sig igenom de 10 000 timmarna och sen gärna 10 000 till för att skriva den där odödliga romanen, bygga det där modeimperiet eller bli skyttekung i Real Madrid. 

Men varje gång jag avslutar en biografi om någon av dessa supermänniskor slås jag av samma sak: herregud, vilket bortslösat liv. Visst, hen har nått viss odödlighet, men människans stund på jorden tycks ha varit både tråkig och kärlekslös. För bakom framgångsfasaden döljer sig alltid några försummade barn eller en bortprioriterad ungdom. 

Själv orkar jag inte längre arbeta mer än 40 timmar i veckan. Jag är för lat. Och om jag ska hinna se alla fantastiska tv-serier, springa någon mil i veckan, följa tre fotbollsligor, lära mig spela piano, umgås med min fru och triumfera i alla Nintendo Switch-spel ihop med min son – ja, då tar det alla övriga vakna timmar i anspråk. Och då klarar jag mig ändå på sex timmars sömn.

Lyckligtvis behöver det inte vara kört. Enligt boken Range av David Epstein – för övrigt mannen som uppfann 10 000-timmarsregeln – är generalister nämligen kraftigt underskattade medan specialister är överskattade. Det bästa exemplet: jämfört med andra vetenskapsmän är det 22 gånger vanligare att Nobelpristagare har fritidsintressen utanför yrkessfären: som tango, drejning eller amatörteater.

Specialister har större chans att lyckas tidigt i livet, enligt Epstein, men därefter löper de risk att glida in i ett slags medelmåttighet på grund av deras snäva kunskapsbas. 

Alltså: om du planerat att åka in till kontoret i helgen bör du tänka om och istället boka en tennistid eller köpa biljetter till nya Tarantino-filmen. Det kommer gynna dig i långa loppet.

Till Toppen