Hugo Rehnberg

Sveriges mest omtalade intervjuform – nu som podcast. Hugo Rehnberg möter en ny gäst varje vecka.

GÅ TILL PODDEN

Lyssna på Min helg-podden

Sveriges mest omtalade intervjuform – nu som podcast. Hugo Rehnberg möter en ny gäst varje vecka.

GÅ TILL PODDEN
Perfect Guide

Hugo Rehnberg: Därför slutade jag med godnattsagor

Blott en tredjedel av alla svenska föräldrar läser sagor för sina barn.

Annons
X

De senaste 15 åren har siffran halverats. Och eftersom högläsning både är mysigt och har betydelse för barnets språkliga utveckling är detta en oroväckande utveckling.

Jag tillhörde länge den kultiverade tredjedelen av folket. Vid sjutiden varje kväll, efter tandborstning och pyjamaspåklädning, plockade jag fram God natt, Alfons Åberg eller Känner du Pippi Långstrump? (klassikern med gult omslag, undvik däremot den gröna, om Humlegården, som är förvånansvärt svag) och läste högt ur dem tills min son somnade.

Det var en fin tradition. Sen hände något.

Det som hände var att pojken började utveckla en egen litteratursmak. Det visade sig att Gunilla Bergström och Astrid Lindgren inte alls tillhörde hans favoritförfattare. Sigge ville hellre att jag skulle läsa en bok om dinosaurier, fiffigt utformad så att ödlorna vecklade ut sig från boksidorna och där texten mest bestod av en massa onomatopoetiska ord. Ankylosaurens svans säger swosch. Maiasaurie-äggen kläcks med ett krack. Och så vidare.

Dinosaurieboken är inte usel, men författaren saknar Gunilla Bergströms känsla för diskbänksrealism och Astrids förmåga att bädda in stora existentiella frågor i ett kittlande äventyr. Den är helt enkelt lite platt.

Att läsa endimensionella böcker ibland är egentligen inget problem. Jag älskar att sluka flygplatsbestsellers och sörjer att Sidney Sheldon inte längre är vid liv. Men det skulle aldrig föresväva mig att läsa om Tracys hämnd.

Fyraåringar är dock lika konservativa som Anders Björck. Om de väl fastnat för en bok, vill de höra den om och om och om igen. Faktum är att ju fler gånger man läser den, desto mer gillar de boken. Därför tvingades jag läsa dinosauriesagan varje kväll under ett halvår. Till slut kände jag ett fysiskt hat mot den.

Jag försökte lansera Babar, Nicke Nyfiken och Sagan om det röda äpplet som alternativ, men förgäves.
Jag låtsades att dinosaurieboken var borta, och fick inbördeskrig. Då gav jag upp.

I dag har vi löst läggningsproceduren på följande vis. Sigge lånar min dator och tittar på Youtube, medan jag läser Dennis Lehanes senaste.

Alla är nöjda.

Följ oss på Facebook!

Vi ger dig riktigt bra saker att läsa, titta på och inspireras av!

Facebook

Till Toppen