God natt MadameHovdamen som drömde om att fly på en ostindiefarare

Anna Charlotta von Stapelmohr, (1754–1791).
Anna Charlotta von Stapelmohr, (1754–1791). Foto: Nationalmuseum

I ”God natt Madame” gestaltar Carina Burman den kvicka Lotta von Stapelmohrs liv i den gustavianska erans salonger. Johan Wilhelmsson har läst en spirituell 1700-talsskildring med både mörker och uppsluppenhet.

Under strecket
Publicerad
Albert Bonniers förlag
Foto: Albert Bonniers förlag
Annons

I skuggan av en uppblåst man har rätt så ofta stått en klipsk kvinna. Ett 1700-talsexempel är Anna Charlotta von Stapelmohr, om nu denna kvicktungade hovdam och vittra salongsvärdinna – en influencer i vitpudrad peruk – över huvud taget kan sägas ha stått någon annanstans än mitt i ljusskenet. Vid Gustav III:s hov bildade hon ett beramat powerpar tillsammans med sin make, kungakompisen och akademiledamoten Elis Schröderheim, idag bäst ihågkommen som Bellmans supbroder.

När Carina Burman i sin nya roman ”God natt Madame” än en gång återvänder till den gustavianska epok hon känner utan och innan – debuten handlade om Kellgren, och senast kom hennes stora Bellmanbiografi – är det för att locka fram Lotta von Stapelmohr ur skuggorna. Redan titeln, hämtad från slutklämmen i Fredmans epistel nr. 79, sätter tonen. Här finns vemod, ja, ångest, här finns livslust och yra, och någonstans i bakgrunden hör man allt högre hur Charon i luren tutar.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons