X
Annons
X
Krönika

Andres Lokko: House år 2013 är att rösta i kyrkovalet

Då och då inventerar jag min kulturkonsumtion. Det har varit en sådan vecka. Och den är inte slut än:

Den sydafrikanske elektroniska producenten Jon Wizards fantastiska debutalbum, Lena Andersson magnifikt pricksäkra och djupt rörande "Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek", Lloyd Bradleys biografi "Sounds like London" om ett sekel av svart musik i den brittiska huvudstaden, texthäftet till walesiska Manic street preachers "Rewind the film" (i synnerhet klasskampshymnen "30-year war"), ett makalöst nytt samlingsalbum med nigerianske discolegenden William Onyeabor och ett med grekisk-amerikanske new age-pionjären Iasos, förlaget Modernistas nyutgåvor av Jean Genet, irländska tonårskombon The Strypes smittsamt furiösa pubrock, Lilian Hellmans pjäs "De oskyldiga" i regi av Jenny Andreasson på Dramaten, brittiska Factory Floors proto-techno, det sista avsnittet av Jane Campions tv-serie "Top of the lake", Los Angeles-sångerskan Banks "Bedroom wall", den vackra balladen "Tripwire" med Elvis Costello och Philadelphias The Roots logiskt följt av Mulatu Astatkes vitala nya etiopiska jazzalbum, en konsert med MatthewE White på Debaser strand, amerikanska The Stepkids eminenta jazzfunkpop. Och i korta stunder av återblickande fritid: nya Prefab Sprout, Sam Knees modebok "A scene inbetween" och den där oemotståndliga The Clash-boxen utformad som en bergsprängare.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X