Hon skänkte sitt hår till sjuka barn

I sju år sparade Valencia ut sitt hår för att skänka bort det. Nu vill hon att fler ska göra samma sak.

Under strecket
Publicerad
När Valencia hade sparat i sju år kände hon tillslut att det var dags att klippa av sig det. Foto: Ari Luostarinen
När Valencia hade sparat i sju år kände hon tillslut att det var dags att klippa av sig det. Foto: Ari Luostarinen

Det finns barn i Sverige som lever med sjukdomen alopeci. Det betyder att man tappar håret. För vissa innebär det att man tappar lite av sitt hår fläckvis, andra tappar allt hår. En del barn vill då använda en peruk i stället. För att göra peruker behövs det mycket hår.

När Valencia var liten frågade hennes mamma, som var frisör, om hon ville spara ut sitt hår och skänka det för att göra peruker av – det ville Valencia göra.

– Om jag själv inte hade haft hår, hade jag velat att andra skänkte till mig, säger Valencia.

Håret skänkte hon till den ideella föreningen ”Änglahår för barn av barn”, och enligt dem har intresset för att donera (ge bort) sitt hår ökat de senaste åren. I dag når Valencias mörkbruna hår en liten bit nedanför axlarna. Men för en månad sedan räckte hennes hår nästan ända ner till hälarna.

– Jag älskade att ha långt hår. Det var en del av mig, berättar Valencia när vi sitter vid köksbordet i villan utanför Stockholm.

”Om jag själv inte hade haft hår, hade jag velat att andra skänkte till mig”, säger Valencia. Foto: Ari Luostarinen
”Om jag själv inte hade haft hår, hade jag velat att andra skänkte till mig”, säger Valencia. Foto: Ari Luostarinen

Hennes långa hår var ofta ett samtalsämne när hon träffade folk. Hon brukade få komplimanger och blev kallad för ”flickan med det långa håret”. Hon brukade också få frågan om det inte var jobbigt att ha så långt hår.

– Nej, det var inte jobbigt för mig. Mamma tog hand om det och borstade och flätade det. Jag hade aldrig utsläppt, det var alltid i flätor. Jag sov till och med i flätor, säger Valencia.

Det var också hennes mamma som fick hjälpa henne att tvätta håret och att klippa topparna ibland så att det skulle hålla sig fint. Men när hon hade sparat i sju år kände hon tillslut att det var dags att klippa av sig det.

– Det hade blivit så långt och jag ville känna känslan av att ha kort hår, så då bestämde jag mig.

Valencias längsta fläta var hela 74 centimeter. Foto: Ari Luostarinen
Valencias längsta fläta var hela 74 centimeter. Foto: Ari Luostarinen

Valencias mamma tvättade håret och torkade det med hårtork. Sedan flätade hon det i sex flätor, den längsta var hela 74 centimeter.

– Jag hade jättemycket fjärilar i magen och fick nästan tårar i ögonen, säger Valencia.

Men hon ångrar inte att hon klippte av det.

– Det blev bättre än jag trodde. Jag hoppas att många ska inspireras av mig.

Och det är redan några av hennes kompisar som nu vill spara ut och skänka sitt hår.

Prova 10 nr av SvD Junior för endast 199 krjunior.prenservice.se
Annons

När Valencia hade sparat i sju år kände hon tillslut att det var dags att klippa av sig det. Foto: Ari Luostarinen

Bild 1 av 3

”Om jag själv inte hade haft hår, hade jag velat att andra skänkte till mig”, säger Valencia. Foto: Ari Luostarinen

Bild 2 av 3

Valencias längsta fläta var hela 74 centimeter. Foto: Ari Luostarinen

Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons