Annons

Hon kuppade styvsonen och grep makten själv

Drottning Hatshepsut.
Drottning Hatshepsut. Foto: Universal History Archive/TT

”Det forntida Egyptens härskare var nästan bara karlar, men det skall också ha funnits en långlivad kvinnlig farao som lät uppföra stora byggnader. Vem var det och hur betydelsefull var hon?”

Publicerad

Drottningen ifråga hette Hatshepsut och regerade i 18:e dynastin i det så kallade Nya riket i Egypten. Uppgifterna om vilket år hon tillträdde regeringen är vaga (det skedde någon gång melan 1512 och 1479 f.Kr.), men därefter skall hon ha styrt landet i omkring 22 år. Hatshepsut var dotter till farao Thutmosis I och var gift med farao Thutmosis II. Sedan maken dött blev, formellt sett, dennes son (och Hatshepsuts styvson) Thutmosis III farao, men Hatshepsut ignorerade detta och lät istället kröna sig själv till regerande härskarinna, något som legitimerades genom hänvisning till vad guden Amon-Re bestämt genom ett orakel.

Väl att märka var Hatshepsut, i egenskap av kvinnlig farao, inte unik. Det hade funnits flera kvinnliga faraoner före henne, till exempel Merneith (1:a dynastin), Nimaethap (3:e dynastin) och Sobekneferu (12:e dynastin). Men Hatshepsut regerade mycket längre, och var betydligt mer framgångsrik, än någon av föregångarna. Dessutom var hennes regeringstid påfallande fredlig, låt vara att hon tycks ha krigat en del i början av perioden, med allt vad det medförde i form av lättat pålagetryck på befolkningen och större inkomster från utrikeshandeln, något som i sin tur gjorde det möjligt för drottningen att kanalisera ekonomiska medel till storskalig byggnation, bland annat i Karnak.

Annons
Annons
Annons