Recension

Jag måste, när ingen annan villHon krävde rätten till sin kropp – 170 år före metoo

Sophie Sager krävde 170 år före metoo rätten att få ha sin kropp i fred
Sophie Sager krävde 170 år före metoo rätten att få ha sin kropp i fred Foto: Stockholmskällan, Sara Mackey

Rätten att arbeta har löpt som en röd tråd genom svensk kvinnokamp. Rätten att som kvinna riskfritt kunna röra sig i staden har däremot varit långt ifrån given. Jenny Aschenbrenner läser två böcker om kvinnorna som slagits för dessa frågor.

Under strecket
Publicerad
Sophie Sager.

Sophie Sager.

Foto: Stockholmskällan
Karin Milles.

Karin Milles.

Foto: Sara Mackey
Britt-Marie Mattsson.

Britt-Marie Mattsson.

Foto: Erik Fägerwall
Kvinnor packar kullager på SKF:s fabrik – under överinseende av en man.

Kvinnor packar kullager på SKF:s fabrik – under överinseende av en man.

Foto: Kamerareportage/TT
Annons

Historielösheten har alltid varit ett av feminismens problem – att tidigare generationers kvinnor och allt vad de åstadkom tigits ihjäl, så att varje nymornad feminist tror att hon själv måste uppfinna hjulet och på egen hand avslöja patriarkatet. Men forskarna, författarna och journalisterna gör sitt yttersta för att det inte ska förbli så.

Nu när vi firar hundra år av kvinnlig rösträtt, kommer ytterligare två böcker som belyser vad som hände före oss. Om skeenden före och efter rösträttsrörelsens mäktiga våg av kvinnokamp, under åren från sekelskiftet och fram till 1921.

Annons
Annons
Annons