Annons

Hon har präglat svensk formgivning

Vad har Nationalmuseum, Louvren och Röhsska museet gemensamt? Jo, alla kan visa upp mattor vävda av Märta Måås-Fjetterström. Efter att hon 1934 fick sitt stora genombrott med en utställning på Liljevalchs konsthall har hennes mattor präglat svensk formgivning under hela 1900-talet.

Märta Måås-Fjetterström fick under 1920 och 1930-talet flera prestigefyllda uppdrag.
Märta Måås-Fjetterström fick under 1920 och 1930-talet flera prestigefyllda uppdrag.

När Swedish Modern växten fram under 1930-talet och slutligen slog genom internationellt i samband med världsutställningen i New York 1939 var den svenska textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström redan i ropet. 1934 hade hon sitt stora genombrott på en utställning på Liljevalchs konsthall. En utställning som även innefattade verk av bland annat Carl Malmsten och Elsa Gullberg.

– Märta Måås-Fjetterströms textila verk har alltid varit högt rankade. De är dyrbara och hantverket är mycket fint. När Swedish Modern kom fram var det så att hennes mattor kom att passa väldigt bra till Swedish Modern rent inredningsmässigt, säger Ulrika Ruding, chefsintendent på Stockholms Auktionsverk.

Märta Måås-Fjetterströms "Svarta trädgårdsmattan" formgiven vävd 1941. Den klubbades för 260 000 kronor.

Inte bara möbler

Swedish Modern innefattar inte bara möbler, det var ett formspråk som gick genom hela samhället i allt från bostadsbyggande till glas och keramik.
Men Måås-Fjetterströms verk var inte bara trendiga under tidigt 1900-tal, de var också ett hantverk har yppersta kvalité. Hon vävde mattor med tre olika tekniker; flossateknik, gobelängteknik samt den lite lättare och billigare rölakanstekniken.

Hon fick under 1920 och 1930-talet flera prestigefyllda uppdrag. När hennes vävnad "Sankt Göran och draken" visades på Baltiska utställningen i Malmö 1914 fick hon en stor beundrare, Ludvig Nobel. Han beställde verk till sitt hotell i Båstad, Skånegården, och erbjöd henne samtidigt att öppna ateljé där. Måås-Fjetterström blev kvar i Båstad till sin död 1941.

Men historien om henne slutar inte där. Ulrika Ruding förklarar varför.

– När hon dog tog Barbro Nilsson över firman för att förvalta Måås-Fjetterströms arv. Barbro Nilsson satte sin prägel på mattorna och fortsatte skapa men med ett lite modernare formspråk, säger hon.

Barbro Nilssons "Falurutan blå” formgiven 1952. Den klubbades för 200 000 kronor.

Blev konstnärlig ledare

Barbro Nilsson blev konstnärlig ledare på ateljén och förnyade produktionen samtidigt som man fortsatte att väva upp originalmönster. Förnyelsearbetet som pågått under hela 1900-talet har hållit Måås-Fjetterströms verk levande utan att tappa hennes ursprungliga formspråk. Det har gjort att textilverken har fått en renässans och ett rejält uppsving.

– De har till och med kunnat anställa nya väverskor, vilket är fantastiskt. Det finns en stor efterfrågan på hennes mattor men för få objekt ute på auktion, det gör att många nybeställer istället. Självklart går prisbilden upp och ner men det har alltid funnits ett stort intresse för Måss-Fjetterström oavsett, säger Ulrika Ruding.

Om du vill veta mer besök Stockholm Auktionsverks hemsida.

Märta Måås-Fjetterström fick under 1920 och 1930-talet flera prestigefyllda uppdrag.

Bild 1 av 3

Märta Måås-Fjetterströms "Svarta trädgårdsmattan" formgiven vävd 1941. Den klubbades för 260 000 kronor.

Bild 2 av 3

Barbro Nilssons "Falurutan blå” formgiven 1952. Den klubbades för 200 000 kronor.

Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X