Annons
Krönika

Kristin Lundell:”Homeland liknar en förbisprungen dokusåpakändis”

Claire Danes i ”Homeland”.
Claire Danes i ”Homeland”. Foto: KENT SMITH
Under strecket
Publicerad

Det är flera avsnitt sedan jag tappade koncentrationen. Plötsligt insåg jag att jag varje vecka satt och stirrade på skärmen utan att ta in det som skedde på den. Efter alltför många vändningar, sidospår och rökridåer hade jag mentalt gett upp ”Homeland”. Det var ingen idé. Saker var ju ändå aldrig som de verkade. Hur länge ska en orka engagera sig i en handling som ändå kunde visa sig vara ett falskspår. Vem var det egentligen som lurade vem? Vem agerade under vilken täckmantel? Vem visste att någon agerade under den täckmanteln och vem visste att någon visste att någon visste att någon agerade under den täckmanteln? Det var som ett manusskrivet hela havet stormar. Ibland undrar jag om manusförfattarna till ”Homeland” bara drog ut stolar lite på måfå för att se om historien skulle lyckas pricka eller trilla däremellan.

Det var inte det att ”Homeland” började kräva för mycket av tittaren. Till skillnad från andra välskrivna serier, där den som lägger små detaljer på minnet kan räkna med små belöningar, fanns det inget belöningssystem i den tredje säsongen av den en gång så kittlande CIA-serien. Alla dyker hela tiden upp överallt där de inte förväntas och tanken är antagligen att man med chipssmulorna sprutande ur munnen ska ropa ”nä dra mig baklänges – det där hade jag i alla fall aldrig kunnat ana”.

Annons
Annons
Annons