X
Annons
X
Recension

Den flygande holländaren Ännu en arbetsseger på Skäret

Thomas Hall. Foto: Andreas Hylthén

Med lite fantasi, grova brädväggar, projektioner med skummande vågor i fonden och Wagners svallande orkesterhav, så förvandlas operaladan på Skäret till ett skepp i storm. Opera på Skäret har under ett drygt decennium skapat en stabil operascen vid sjön Ljusnaren i Kopparberg. I år spelar man Wagner för första gången och kan räkna ”Den flygande holländaren” som ännu en arbetsseger.

Scenografen Sven Östberg har med enkla medel skapat en flexibel scenbild. Några sättstycken används för både hamn och fabrik; två blodröda segel blir visuella utropstecken. Regissören Sten Niclasson placerar Senta som barn på scenen under uvertyren. Tillsammans med sin amma Mary läser hon sagan om Holländaren och flickans fascination för den av Satan fördömde blir sedan hennes längtan, drömmar och livsuppgift. Wagner inspirerades av myten via Heinrich Heine och av en egen strapatsrik båtresa. Handlingen utspelas vid norska kusten, på Skäret har man förlagt den till mellankrigstiden. Spinnkören är här stickande kvinnor i byns lusekoftefabrik (!). I festscenen är de klädda i folkdräkter, körscenerna är även i regin påfallande hemvävda.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X