Annons
X
Annons
X

Höj de etiska kraven i politiken

KARANTÄN I Sverige finns inga krav på karantän för en politiker eller ämbetsman som går till näringslivet. Det går inte att blunda för att detta kan fresta politiker att ta ovidkommande hänsyn, skriver professor claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor.

Brittisk politik skakas just nu av en skandal. Tre före detta ministrar som är på väg att lämna politiken har erbjudit sina tjänster åt privata företag. Deras parti, Labour, har straffat dem kraftfullt genom att genast frysa ut dem (se faktaruta). Jaja, de brittiska politikerna är ju numera kända för sin snikenhet och dåliga omdöme!

Men som svensk ska man nog inte slå sig för bröstet. Denna typ av beteende är nämligen korrekt enligt svenska regler; till skillnad från många länder har vi inget krav på karantän för en politiker eller ämbetsman som går till näringslivet.

Det mest uppmärksammade fallet är att pr-företaget JKL knöt Göran Persson till sig som pr-konsult. Och Björn Rosengren, ansvarig minister för Telia, gick från en dag till en annan till Stenbäckssfären, inklusive Tele2.

Annons
X

Flera andra övergångar skedde i samband med det förra regeringsskiftet. Förra miljöministern anställdes av en näringslivsorganisation med anknytning till hennes tidigare ansvarsområde, tre statssekreterare gick till läkemedelsindustrin och statssekreteraren i Försvarsdepartementet till Saab. Och en tjänsteman som gjort en upphandling för sin kommun gick därefter över till det företag som vann upphandlingen.

Men: är det inte bra att politikers och offentliga tjänstemäns kunskaper och kontakter tas till vara i näringslivet och intresseorganisationer? Jo, i många fall bör det välkomnas, men man kan inte blunda för att en politiker som har, har haft eller kan förvänta sig uppdrag i näringslivet eller hos intresseorganisationer kan frestas att ta ovidkommande hänsyn i sitt beslutsfattande och framför allt kan misstänkas ta sådana hänsyn. Detta undergräver förtroendet för politiken.

Många internationella organisationer och länder har därför restriktioner för personer som överväger att lämna ett offentligt uppdrag eller redan gjort det. Europarådet har antagit en uppförandekod för sina medlemsstater, som föreskriver att politiker med flera omedelbart skall lämna information om ett eventuellt erbjudande om anställning eller uppdrag och koden har regler om tidskarantän efter det offentliga uppdragets respektive anställningens upphörande. FN har antagit en snarlik uppförandekod för sina medlemsstater.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    USA har än mer restriktiva regler och Kanada har bland annat förbud för en minister att under en femårsperiod efter ämbetsperiodens upphörande arbeta som lobbyist.

    En tidskarantän för svensk del framstår som så mycket mer motiverad eftersom statsråd får ett års avgångsvederlag och statssekreterarna är garanterade fortsatt lön under två år.

    Det kan noteras att det är vanligt att tidskarantän tillämpas i näringslivet för befattningshavare som går över till en konkurrent och att Riksbankens direktion har karantän. Det kunde anförtros ett särskilt etiskt organ att bedöma i vad mån som dispens kunde lämnas från ett krav på karantän.

    En reglering av detta slag skulle inte avse bara statsråden och deras statssekreterare. Även ledande befattningshavare på verk som fattar känsliga, företagsorienterade beslut eller är stora upphandlare borde omfattas. Som det nu är kan till exempel myndighetschefer från en dag till en annan ta anställning hos ett företag som står under myndighetens tillsyn.

    Frågan är nu hur våra partier ser på denna problematik inför det stundande valet. Är de beredda att införa övergångsrestriktioner för att reducera misstankarna att ministrar, statssekreterare, politiskt sakkunniga och andra beslutsfattare tar ovidkommande hänsyn för att kunna få välbetalda uppdrag liksom misstankarna att de i en framtida position kan komma att utöva otillbörlig påverkan?

    Eller skall politiken ha lägre etiska krav än näringslivet? Ja, till och med lägre krav än brittisk politik?

    CLAES SANDGREN

    innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, ordförande för Institutet mot mutor

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X