Annons

Högutbildad biskopsfru emot sin egen rösträtt

Demonstrationståg för kvinnlig rösträtt på Linnégatan i Göteborg, 1919.
Demonstrationståg för kvinnlig rösträtt på Linnégatan i Göteborg, 1919. Foto: TT

”Jag har hört att ärkebiskop Nathan Söderbloms hustru Anna var synnerligen konservativ och gjorde allt som stod i hennes makt – vilket tack och lov inte var mycket – för att stoppa införandet av kvinnlig rösträtt. Hur kunde hon göra det? Vad var poängen?”

Under strecket
Publicerad

Nathan Söderblom.

Foto: TT Bild 1 av 1

Det kan man verkligen fråga sig, men bilden klarnar om vi skärskådar Anna själv och de tankar som cirkulerade i tiden. Anna var påfallande välutbildad, med en fil.kand.-examen i bagaget, och arbetade som lärarinna innan hon gifte sig med Nathan Söderblom. Familjen var välsituerad: fadern var sjökapten och Annas bror John Forsell blev sedermera operachef i Stockholm. Medan Annas make gjorde kyrklig karriär blev hon själv en aktiv föreningsmänniska, bland annat ordförande i Svenska Kvinnors Missionsförening 1916–1927, och författare.

Så småningom tilldelades hon medaljen Illis Quorum och Röda korsets guldmedalj. Personligen var alltså Anna Söderblom urtypen för en intellektuell och aktiv kvinna, just en sådan person som – tycker vi – borde ha omfamnat tanken på kvinnlig rösträtt. Men i stället blev det tvärtom, och det berodde på att Anna Söderbloms syn på kvinnans samhällsroll var konservativ på gränsen till reaktionär.

Annons
Annons
Annons