Högsta domstolen ska upp till bevis

Under strecket
Publicerad
Annons

debatt | Göteborgskravaller
Högsta domstolens signal till reträtt beträffande påföljderna för de dömda efter Göteborgskravallerna är något av en omvändelse under galgen. Många kritiska artiklar har skrivits, ett nätverk för rättvisa efter Göteborg har bildats och möten hålls. Ledande jurister har anfört allvarlig kritik. Ett exempel är Suzanne Wennberg som i LO-tidningen 1/3 kritiserat tings- och hovrätt för att inte individualisera skulden, vilket hon menar strider mot Europakonventionen. Sveriges anseende som rättsstat är hotat.
Mängden av hårda domar jämfört med liknande fall i Europa, USA och tidigare i Sverige har nämligen också att göra med en tvivelaktig bevisföring. Nu återstår för HD att ta upp denna.
Och efter hovrättens känslighet för risken av misstag när det gällde bevisen mot de slipade finansmännen i Trustorhärvan tillkommer en delikat uppgift för HD: att motverka många ungdomars bild av rättsapparaten som en kapitalets bastion.
I domarna efter kravallerna tycks nämligen den omvända
känsligheten gälla: unga antiglobaliseringsdemonstranter hålls för skyldiga om de inte kan ställa utom varje tvivel att de är oskyldiga.

Annons

I SvD 4/3 pekade jag på att hovrätten dömde åtta ungdomar i den s k informationscentralen för medverkan till våldsamt upplopp mest för att rätten höll gruppens våldsamma syfte för visst.
Följer man fallets förgrening blottas ett rättsligt träsk. Vad hovrätten menade vara ett fullgott exempel som visade centralens syfte var ett par SMS-meddelanden som bland annat nått en bestämd person, J E, som hovrätten tidigare dömt till två och ett halvt års fängelse för anförande av ett våldsamt upplopp på Molinsgatan den 14 juni. J E, i sin tur, dömdes av samma hovrätt just för att han kontaktats av centralen, som då, i september, ansågs ha till syfte att leda och styra upplopp och våldsaktioner. I februari i år underkände hovrätten tanken om centralens anstiftande!
De övriga bevisen utgörs av polisers spekulerande vittnesmål, exempelvis om klädsel, en genre som HD i det
senaste utslaget avvisar. Viktigast är spekulationer om gester.
En polis ska före upploppet vid Molinsgatan ha sett J E tilltala två svartklädda personer och "med tydliga gester" visat att de båda svartklädda personerna skulle lämna tåget och bege sig upp i Vasaparken. Därefter ska dessa och ytterligare ett tiotal ha lämnat tåget och rusat dit. Ett par hundra följde efter. Dock inte J E.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons